Nefrotiskt syndrom

Nefrotiskt syndrom kan orsakas av en rad sjukdomar, både njursjukdomar och systemsjukdomar. Oavsett bakomliggande orsak, är det dock förändringen i den glomerulära filtrationen som är grunden till det nefrotiska syndromet. Den glomerulära barriären påverkas negativt, och leder till ett läckage av albumin.

Nefrotiskt syndrom innebär kombinationen av följande:

  • Uttalad proteinuri (>3.5g/d)
  • Hypoalbuminemi (ju lägre S-albumin, desto svårare grad av nefrotiskt syndrom)
  • Ödem
  • Hyperlipidemi

Orsaker till nefrotiskt syndrom

  • Upprepade glomerulonefriter (renalt)
  • Diabetes
  • SLE
  • HIV
  • Amyloidos
  • Hepatit B + C
  • Malignitet
  • NSAID-preparat
  • Bifosfonater (farmakologiskt)
  • Tungmetaller (toxiskt).

Prognosen beror på bakomliggande orsak. Nefrotiskt syndrom hos barn orsakas ofta av minimal change disease. Bland äldre är orsaken ofta membranös glomerulonefrit.

Symtom och kliniska fynd

  • Skummande urin (pga stora proteinmängder)
  • Hypoalbuminemi
  • Ödem (både vatten- och natriumretention. Ögonlockssvullnad. Kan samla på sig >20L vätska!)
  • Hyperlipidemi (hyperkolesterolemi och hypertriglyceridemi som korrelerar det nefrotiska syndromets allvarlighetsgrad)
  • Tromboemboli (ökad risk, framförallt vid S-albumin <25g/L)
  • Ökad infektionsrisk
  • Hypertoni
  • Minskad diures (urinmängd)
  • Diarré
  • Pleuratransudat

Pleuratransudat är ett fynd vid nefrotiskt syndrom som uppstår när stora mängder protein har förlorats. Det osmotiska trycket i kärlen minskar, och mer vätska filtreras ut från bröstkorgsväggen och mindre resorberas via lungkapillärerna.

Utredning

För att ta reda på den bakomliggande orsaken tas flera prover, varav de vanligaste är

  • U-sticka
  • S-albumin
  • S-kreatinin
  • S-urea
  • S-kolesterol
  • S-triglycerider
  • Serologiska antikroppar.
  • Ev. njurbiopsi,
  • Ultraljud njurar
  • Njurfunktionsmätning.

Behandling

Behandlingen är beroende av vad som är den bakomliggande behandling. Nedan är exempel på symtomatisk behandling som förekommer.

  • Vid ödem: Loopdiuretika och saltrestriktion.
  • Vid proteinuri: ACE-hämmare, NSAID-preparat.
  • Vid hyperlipidemi: Statiner.
  • Vid tromboemboli/risk: Lågmolekylärt heparin eller Waran.
  • Vid infektion/risk: Aggressiv antibiotikabehandling.

Njursvikt

Den vanligaste anledningarna till njursvikt är njurinflammationer, diabetes typ 2 och åderförkalkningssjukdomar.

GFR ml/min = Glomerulär filtrationshastighet

Är ett mått på njurfunktionen. (Glomerulär filtrationshastighet). Symtomen på njursvikt kommer när man förlorat 70% av njurens funktion (= GFR < 20ml/min).

  • GFR över eller lika med 90 ml/min = normal njurfunktion
  • GFR mellan 60-89 ml/min = lätt nedsättning av njurfunktionen.
  • GFR mellan 30-59 ml/min = måttlig nedsättning av njurfunktionen (njurinsufficiens).
  • GFR mellan 15-29 ml/min = avancerad nedsättning av njurfunktionen (njurinsufficiens).
  • GFR under 15 ml/min = sviktande eller helt upphörd njurfunktion.

Orsaker till kronisk njursvikt

Hög ålder, njurinflammation (t.ex glomerulonefrit), vaskulit, diabetes, hypertoni, rökning, ateroskleros i njurartärer eller i njurarnas blodkärl, avflödeshinder (prostata, tumör).

Symtom vid kronisk njursvikt

Är till en början asymtomatisk. Stigande blodtryck, anemi, viktnedgång, trötthet, aptitlöshet, illamående, klåda, svullnad i kroppen. Sena symtom är:  stroke, hjärtinfarkt, perifer arteriell insufficiens, retinopati. Stort urinläckage av äggvita (proteinuri) = skummande urin.

Orsaker till akut njursvikt

Tillfällig störning i njurarnas blodcirkulation pga t.ex hjärtinfarkt, lågt blodtryck, infektion, uttorkning, intoxation (svamp, alkohol, ASA, teofyllamin, litium.) Akut avflödeshinder (prostata, njursten).

Symtom vid akut njursvikt

Minskad/upphävd urinprod., illamående, kräkningar, sänkt AT, konfusion, medvetslöshet.

Utredning

S-kreatinin. S-Cystatin-C (lab. kan ge Cystatin-C-värdet omräknat till GFR). Kreatininclearance. Övrigt: U-albumin, P-glukos, Hb, SR, CRP, S-albumin, blodfettsanalys, elstatus, S-Urea. Kontrollera blodtryck.
Kreatininclearance: ger en uppskattning av glomerulusfiltrationen (GFR). Mätning är dock inte helt tillförlitlig).

Behandling

Patient med nefrotiskt syndrom = akutremiss till njurmedicinsk klinik. (Nefrotiskt syndrom = ödem (ibland ögonlocksödem), proteinuri > 3.5g/dygn, hypoalbuminemi, höga blodfetter.). Behandla hypertoni – målvärde <125/75 (ACE-hämmare). Behandla/normalisera ev. diabetes och förhöjda blodfetter. Var försiktig med t.ex NSAID, Digoxin, metformin, kaliumsparande diuretika. Ev. dialys. GFR styr behandlingen.

Pat. med akut njursvikt och får adekvat behandling blir oftast relativt återställda.

Livsstilsåtgärder: regelbunden träning, kost bör vara fattig på salt och äggviteämnen (kontakta dietist), viktnedgång om överviktig, rökstopp.