Första-passagemetabolism & biotillgänglighet

Första-passagemetabolism innebär bl.a. leverns påverkan på läkemedel innan det når blodbanan. Det påverkas av flera faktorer såsom ålder, kön, sjukdomar och framförallt läkemedlets egenskaper.

  • Om du tar en morfintablett på 10 mg, så når bara 3 mg blodet (30 % biotillgänglighet).
  • Om du tar 50 mg av betablockeraren metoprolol, så når bara 25 mg blodet (50 % biotillgänglighet).

Detta förklaras av kroppens första-passagemetabolism.

Infomeds video om första-passagemetabolism och biotillgänglighet

Läkemedlets upptag i kroppen

När du tar ett läkemedel via munnen kommer det via kapillärer att absorberas (tas upp) från magsäck och tarm. Dessa kapillärer leder till den s.k portavenen (vena portae hepatis) som går till levern. När läkemedlet når levern kommer det att metaboliseras (d.v.s. ”göras om”) till en substans som är mer lätthanterlig för kroppen. Om läkemedelssubstansen är fettlöslig, kommer den t.ex att göras om till vattenlöslig molekyl som kroppen lättare kan göra sig av med (eliminera).

När levern har metaboliserat läkemedlet (via biotransformation) kommer det sedan att nå blodbanan. Det är först när läkemedlet når blodbanan som det kan utöva sin effekt.

Hur stor del av läkemedlet som metaboliseras via första-passagemetabolism är olika för alla substanser.

Biotillgänglighet

Den mängd läkemedel som når blodbanan i aktiv form, kallas för biotillgänglighet. Dvs om 20% av läkemedlet metaboliseras, har läkemedlet en biotillgänglighet på 80 %. Vissa läkemedel bryts ner fullständigt av levern, och har en biotillgänglighet på 0 %. I dessa fall behöver man administrera läkemedlet på annat sätt, t.ex via injektioner. Ett läkemedel som injiceras i blodbanan har alltid en biotillgänglighet på 100 %.

Ett exempel på läkemedel som genomgår en hög första-passagemetabolism är nitroglycering, biotillgängligheten är 1%. Därför ges nitroglycerin ofta sublingualt (under tungan, som en spray eller tablett), och kommer då att absorberas via munslemhinnans kapillärer och tar läkemedlet direkt till blodbanan. Då sker ingen första-passagemetabolism.

Cytokrom P-450 (CYP P-450)

En viktig del inom första-passagemetabolism är enzymerna i superfamiljen Cytokrom P-450. Det är enzymer som har till uppgift att förändra främmande substanser till substanser som är mer lätthanterliga och (oftast) mindre toxiska för kroppen.

P-glykoprotein

Förutom Cytokrom P450-enzymer spelar även p-glykoproteiner en viktig roll om hur mycket av substansen som kommer att nå blodbanan. P-glykoproteiner är ”pumpar” som sitter i tarmens epitelceller, och har till uppgift att skydda oss mot främmande substanser. P-glykoproteiner har förmågan att ”pumpa” tillbaka ämnen, till tarmen, och dessa kommer således inte ens att nå levern. Antalet p-glykoproteiner som finns i tarmepitelet varierar med ålder, kön och sjukdomar men också läkemedel vi tar, kan påverka antalet.

Källor / Läs mer:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5256607/

https://sepia.unil.ch/pharmacology/index.php?id=86

https://chesterrep.openrepository.com/bitstream/handle/10034/620530/First%20pass%20metabolism.pdf?sequence=8&isAllowed=y

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.901.8792&rep=rep1&type=pdf

https://janusinfo.se/beslutsstod/janusmedkonochgenus/genus/farmakologiskabegrepp.5.728c0e316219da8135e123f.html

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.