Vad är en cytokinstorm?

Cytokinstorm är en slags hyperinflammation, och leder inte sällan till multiorgansvikt med dödligt utfall. Det är därför viktigt att snabbt bryta inflammationsprocessen.

När immunförsvaret blir överstimulerat (dysregulerat) – som vid en cytokinstorm – kan det leda till bl.a. multiorgansvikt, liknande vid bakterieorsakad sepsis.

Detta ovanliga men mycket allvarliga medicinska tillstånd har blivit högaktuellt med anledning av COVID-19. Men begreppet cytokinstorm berör också flera liknande tillstånd som makrofagaktiveringssyndrom och sekundär hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH, kallas ibland även för hemofagocytiskt syndrom).

Vad är cytokiner?

Cytokiner, är peptider (små proteiner) och hjälper bland annat till att reglera immunförsvarets reaktion, och dess inverkan vid inflammation. Cytokiner fungerar som kemiska budbärare (signalmolekyler) men kan inte korsa cellmembranet, utan utövar sin effekt genom att binda till receptorer på cellens yta.

Cytokiner har en s.k. pleiotropisk effekt – det betyder att de kan binda till fler olika typer av receptorer.

Det finns flera olika typer av celler i kroppen som kan producera cytokiner, bland annat:

  • T-Lymfocyter
  • B-Lymfocyter
  • Makrofager
  • Mastceller

Exempel på cytokiner:

  • IL-6 (Interleukin-6)
  • IL-10 (Interleukin-10)
  • TNF- α (tumörnekrosfaktor-alfa)

Cytokiner koordinerar immunförsvarets attack

Cytokiner hjälper immunförsvaret att koordinera sin attack vid en infektion. Men i vissa fall sker det en cytokinproduktion utan kontroll. Detta kallas för en ”positiv feed-back-loop” och kan beskrivas enligt nedan:

  1. Immunceller frisläpper cytokiner
  2. Dessa cytokiner får kroppen att bilda mer immunceller
  3. De nybildade immuncellerna frisläpper ännu fler cytokiner
    Osv… En ”positiv feed-back-loop” är satt i rörelse.

Läs mer: om antikroppar, som spelar en viktig roll i kroppens sätt bekämpa främmande mikroorganismer.

Cytokinstorm vid COVID-19

COVID-19 är en förhållandevis ny virussjukdom och det finns därför ännu inga enhetliga data och samband. Vad vi däremot vet är att cytokiner spelat en viktig roll i sjukdomsförloppen vid SARS (SARS-CoV-1), MERS, och även SARS-CoV-1 (COVID-19).

Alla sjukdomsframkallande organismer har förmåga att framkalla en hyperinflammation. Med tanke på denna okontrollerade inflammationens dödlighet pågår det därför flera studier för att ge klarhet i behandlingsriktlinjer och ge utökad kunskap inom området.

Läs mer: Kan man skydda sig mot virus och bakterier genom att bära munskydd?

Behandling vid cytokinstorm

Främst handlar det om att tidigt upptäcka att patienten har en pågående cytokinstorm. Ju tidigare man upptäcker det, desto större chans att kunna ge en framgångsrik behandling.

Behandlingen vid cytokinstorm är beroende av många saker, som patientens status och underliggande sjukdomar, samt vad som orsakat hyperinflammationen (t.ex. cancer, blodsjukdom, virus, bakterie, parasit).

Främst vill man stötta kroppens möjlighet att bekämpa eventuella sjukdomsframkallande mikroorganismer och minska den okontrollerade frisläppningen av cytokiner, detta kan göras med bl.a. bredspektrumantibiotika, immunhämmande läkemedel, kortison, interleukin-blockader.

Läs mer: Vad är ett virus?

Eng: Fördjupande filmer om cytokinstorm

Källor / Läs mer:

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/behandling-av-covid-19-viktigt-att-beakta-hyperinflammation/

https://neuro.se/artiklar/diagnos/cytokinstormar-aer-problemet/

https://www.karolinska.se/KUL/Alla-anvisningar/Anvisning/10125

https://www.breakthroughs.com/foundations-science/inside-cytokine-storm-when-your-immune-system-too-strong

https://www.jhltonline.org/article/S1053-2498(20)31473-X/fulltext

https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(20)30628-0.pdf

https://en.wikipedia.org/wiki/Interleukin

http://www.radio.cuci.udg.mx/bch/ES/papers/CytokinesReceptors_ClinImmunol_2019-Chap9-p127.pdf

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2300

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand/hemofagocyterande-syndrom/

https://mesh.kib.ki.se/term/D016207/cytokines

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1359610120300927

COVID-19 och graviditet

COVID-19 delar 79 % av nukleotiduppsättningen med SARS-CoV och 50 % med MERS-CoV. Alla tre virus tillhör gruppen betacoronavirus. Med anledning av detta innehåller artikeln även information om dessa virus effekter på graviditet.

SARS-viruset (SARS-CoV (Severe Acute Respiratory Syndrom))

rapporterades för första gången Guangdong-provinsen i Kina februari 2003. SARS spreds till nästan 30 länder, och resulterade i 8000 insjuknande och 770 dödsfall. Symtombilden är liknande som för COVID-19 (SARS-CoV-2), dvs feber, frossa, muskelvärk, hosta, andnöd, i vissa fall även diarré. Utbrottet av SARS minskade drastiskt när myndigheter vidtog åtgärder för att minska kontakten med smittsamma personer. Inga fall har rapporterats sedan 2004. 10 – 20 % av de som drabbades av SARS krävde mekanisk ventilation. 9 – 10 % av de som drabbades av SARS avled.

12 stycken gravida kvinnor insjuknade i Hong Kong, och 3 avled (25 %). De kliniska fynden och laboratorieresultaten var likadana som för de icke-gravida. Graviditetsresultaten varierade utifrån vilken trimester kvinnan befann sig i. Av dom 7 kvinnor som blev sjuka i den första trimestern, fick 4 kvinnor en spontanabort. 2 kvinnor valde att göra abort av sociala anledningar, efter att ha tillfrisknat från SARS-infektionen. 1 kvinna födde ett friskt barn efter en normal graviditetslängd.

Av de 5 kvinnor som insjuknade efter 24 veckors graviditet, föddes 4 barn prematurt (för tidigt). 3 av dessa barn fick förlösas med kejsarsnitt på grund av SARS-relaterade symtom. 2 av dessa barn hade andnöd vid födseln.

MERS-viruset (MERS-CoV) Middle East Respiratory Syndrom)

identifierades I Saudiarabien 2012. MERS spreds främst till närliggande länder, men även andra länder drabbades, bl.a. USA. Hittills finns det cirka 2500 inrapporterade fall av MERS-CoV och mer än 860 dödsfall har rapporterats. Till skillnad från SARS-CoV så rapporteras det fortfarande in nyinsjuknade individer. Även MERS symtombild påminner om COVID-19 (Se symtom ovan). Antalet dödsfall från sjukdomen är 35 – 40 %. Medianålder för de som utvecklar MERS är 50 år. Två tredjedelar är män. Sedan 2016 har antalet nyinsjuknade kraftigt minskat på grund av åtgärder från myndigheter. Det finns begränsad information om MERS effekter på gravida. I studien hittades 13 fall av gravida kvinnor som insjuknat i MERS. 2 av kvinnorna var symtomatiska (dvs uppvisade inga symtom). Bland de 11 kvinnor som uppvisade symtom, så manifesterades sjukdomen på liknande sätt som hos icke-gravida patienter. 7 av kvinnorna krävde intensivvård på grund av påverkan på andningsorganen. 5 kvinnor behövde ventilatorhjälp. 3 av kvinnorna avled.

Corona-viruset (COVID-19, SARS-CoV-2)

identifierades I Wuhan, Kina, December 2019. Den 31:a december 2019 blev WHO (Världshälsoorganisationen) informerade om ett utbrott av lunginflammation, av okänd härkomst. SARS-CoV-2 är ett betacoronavirus liknande SARS-CoV och MERS-CoV, och är nära släkt coronavirus som återfinns hos fladdermöss. Sjukdomsbilden för COVID-19 är liknande som för SARS-CoV och MERS-CoV. Studier har visat många av de som blir inlagda på sjukhus utvecklar en allvarlig form av lunginflammation. 23 – 32 % av dessa blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Av de patienter som blev inlagda avled 4 – 15 %. Medelåldern av inlagda patienter, var 49 – 56 år.  32 – 51 % hade en underliggande sjukdom. Cirka två tredjedelar var män. Reproduktionstalet (R0) för Corona-viruset är (utifrån tillgänglig data) 2.2.

Även om datan är begränsad, saknas det för närvarande evidens att gravida är mer mottagliga för coronavirus-infektioner (SARS och MERS). Det saknas också data som visar att gravida är mer mottagliga för COVID-19. Det är också oklart om gravida får mer allvarliga symtom av COVID-19 än icke-gravida.

Källor / Läs mer: