Munskydd, eller inte?

Få frågor är så omdebatterade som användningen av munskydd. I asiatiska länder som varit drabbade av flera coronavirus är användningen av munskydd varken stigmatiserande eller kontroversiellt. Tvärtom.

Nedan presenteras resultatet från två vetenskapliga studier.

En studie från 2020, designade matematiska modeller utifrån den befintliga data som finns kring COVID-19. Deras modell förespråkar att användandet av munskydd av befolkningen kan ha stora fördelar med att minska smittspridningen. Studien hävdar att ju tidigare befolkningen använder munskydd, desto större är vinsterna. Däremot är vinsterna små om munskydd är den enda skyddsåtgärd som görs, men om användning av munskydd görs tillsammans med till exempel social distansering och karantän, kan det ha en mycket positiv synergisk effekt. Författarna till studien menar att användande av munskydd utan dröjsmål ska användas av i stort sett all befolkning, då munskydd tillsammans med andra skyddsåtgärder onekligen kan ha stora effekter på att minska den generella smittspridningen vid en pandemi såsom vid COVID-19.

Författarna avslutar studien med att betona;

trots osäkerheten kring resultatet så råder försiktighetsprincipen. Avsaknaden av skada, och potentialen för nytta med munskydd gör att man starkt bör rekommendera användningen av munskydd.

Munskydd vs. dammsugarpåse?

I en studie från 2013 så genomförde man tester med olika typer av material som man har i sitt hushåll, som man sedan utsatte för höga koncentrationer av virus och bakterier. Man jämförde resultatet sedan med munskydd av typen Mölnlycke Health Care Barrier face mask 4239 (google bilder)

Studien jämförde kommersiellt munskydd med hemmagjorda munskydd tillverkade av t-shirt (bomull), scarf, kökshandduk, örngott, antimikrobiellt örngott, dammsugarpåse, bomullsmix, linne och silke. Alla hemmagjorda munskydd i studien visade någon förmåga att blockera mikrober som spreds via luften. De som presterade bäst var dammsugarpåse och kökshandduk. De hemmagjorda munskydd som hade bäst ”komfort” var örngott och t-shirt.

Hur väl ett ansiktsskydd fungerar beror på flera saker, bland annat sammansättningen och strukturen av materialet, men även storleken, hastigheten och formen på bakterien/viruset. Även om alla typer av material kan ge visst skydd mot mikroorganismer, behöver ett munskydd vara bekvämt och inte skapa irritation, samt ha bra passningsform vid näsa och mun.

Även om alla munskydd som användes i studien kan ge visst skydd, rekommenderar författarna av studien att alla hemmagjorda munskydd bör ses som ett sista alternativ om det inte finns kommersiella munskydd tillgängliga.

Lyssna på Dr. John Campbell om evidensen kring munskydd

Användning av munskydd är en av flera faktorer som kan ha effekt på ett virus reproduktionstal (R0) – Men vad innebär egentligen reproduktionstal?

Källor:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2468042720300117#bib12

https://www.researchgate.net/profile/Katy-Anne_Thompson2/publication/258525804_Testing_the_Efficacy_of_Homemade_Masks_Would_They_Protect_in_an_Influenza_Pandemic/links/53fefd8f0cf21edafd154e85/Testing-the-Efficacy-of-Homemade-Masks-Would-They-Protect-in-an-Influenza-Pandemic.pdf

Reproduktionstal (R0)

Inom epidemiologin är reproduktionstalet R0 ett viktigt begrepp, och innebär hur många individer som smittas och blir sjuka, av den person som redan är sjuk. Alltså det genomsnittliga antalet sekundärinfektioner i en population som saknar immunitet.

Ett användningsområde för reproduktionstalet R0 är att det gör det möjligt att bedöma hur smittsam en sjukdom är. R0 är inte konstant för alla organismer, eller i alla miljöer, utan varierar beroende miljöfaktorer såsom befolkningstäthet, befolkningens beteende, skyddsåtgärder, sanitär standard osv. En annan viktig användning av reproduktionstalet är att det går att bestämma hur många som behöver vaccineras för att undvika framtida utbrott.

Initialt var reproduktionstalet R0 för covid-19 mellan 2 – 3, men efter begränsningsåtgärder införlivats (”lock down”), sjönk R0 till under 1. Detta är endast preliminära data, då ett reproduktionstal först går att utläsa efter ett utbrott/pandemi. För influensa brukar R0 vara strax över 1, men tittar man på vattkoppor och mässling kan det ligga mellan 10 – 20.

SjukdomR0
Mässling12–18
Vattkoppor10–12
Påssjuka10–12
Polio5–7
Röda hund5–7
Kikhosta5.5
Smittkoppor3.5–6
COVID-191.4–5.7
HIV/AIDS2–5
SARS3.1–4.2
Vanlig förkylning2–3
Difteri1.7–4.3
Influensa1.4–2.8
Ebola1.5–1.9
MERS0.3–0.8
Reproduktionstal (R0) för några vanliga sjukdomar

Källor / Läs mer

https://wwwnc.cdc.gov/eid/article/25/1/17-1901_article

http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/301326_britton.pdf

https://rt.live/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7178885/