Huvudvärk

Huvudvärk är ett mycket vanligt symtom, och en klar majoritet söker inte läkarvård för detta. Här får du fakta kring huvudvärk, och lär dig skilja mellan ofarlig, och malign huvudvärk.

Anamnes

Debut
• Kom huvudvärken plötsligt, eller smygande?
Duration:
• Hur länge har patienten haft huvudvärk?
• Kort duration talar för akut åkomma.
• Kronisk huvudvärk som ändrat karaktär ska utredas som akut huvudvärk.
Utlösande faktorer:
• Stress? Emotionell oro?
• Migrän kan utlösas av hunger, sömnbrist, starkt flimrande ljus, menstrution, koffeinabstinens, choklad, ost, rödvin, nitrithinnehållande varmkorv, glutamatinnehåller kinamat, alkohol. Vid Hortons huvudvärk kan en mycket litet mängd alkohol utlösa huvudvärk.
• Vid intrakraniell expansivitet kan hosta, nysning och krystning ge huvudvärk.
Lokalisering av smärta:
• Var sitter smärtan?
• Halvsidig huvudvärk vanligt vid migrän, och Hortons huvudvärk.
o Vid Hortons har patienten ofta stark värk bakom ögat.
• Diffus ”bandliknande” huvudvärk talar för spänningshuvudvärk.
Smärtkvalite:
• Migrän beskrivs ofta som pulserande.
• Spänningshuvudvärk är mer kontinuerlig.
• Neuralgier ger korta elektriska stötar eller hugg (kan komma hundratals gånger per dag).
Tidsförlopp:
• Värst på morgonen? Talar för intrakraniell expansivitet.
• Upprepade nattliga attacker vanligt vid Hortons huvudvärk.
• Långdragen, molande huvudvärk talar för spänningshuvudvärk.
• Tilltar huvudvärken under veckor talar det för intrakraniell expansvitet.
• Migrän ger mycket sällan huvudvärk > 2-3 dygn.
Associerade symtom
• Ljusskygghet inte ovanligt vid migrän och meningit

Symtom eller fynd som kan tyda på allvarlig sjukdom

• Plötslig debut/åskknallshuvudvärk, Inger misstanke om subarachnoidalblödning
• Mycket svåra smärtor
• Samtidig feber, särskilt om den är hög – Inger misstanke om meningit
• Vid samtidig kräkning och medvetandesänkt
• Om huvudvärken blir värre vid hosta, nysning eller krystning – Inger misstanke om förhöjt intrakraniellt tryck
• Om huvudvärken är värre på morgonen – Inger misstanke om intrakraniell expansivitet
• Om huvudvärken blivit värre under loppet av dagar/veckor, i synnerhet hos äldre personer
• Vid samtidiga fokalneurologiska fynd
• Nackstyvhet – Inger misstanke om meningitretning
• Ömmande tinningartärer – Inger misstanke om temporalisartrit
• Vid patologiska vitalparametrar

Huvudvärk och samtidig medvetandepåverkan

Ökar sannolikheten för att det finns en bakomliggande intrakraniell expansivitet eller infektion. Intrakraniell expansiv process innefattar blödning (hematom), tumör, primär tumör eller metastas, abscess. Finns det misstanke om förhöjt intrakraniellt tryck ska datortomografi göras innan lumbalpunktion (LP), eftersom en LP kan utlösa en s.k ”inklämning” om patienten har intrakraniell tryckstregring.

Huvudvärk tillsammans med fokala neurologiska symtom är alltid en varningssignal. T.ex. samtidig hemipares, olikstora pupiller, staspapill, asymmetrier såsom att patienten är svagare, eller har nedsatt känsel på enda kroppssidan.

Blodtryck skall alltid mätas på patient som klagar på huvudvärk.

• Vid hypertensiv encefalopati är hypertonin orsaken till det förhöjda trycket i skallen.
• Vid en hjärntumör ser man det omvända – att det intrakraniella trycket är orsak till hypertonin.

Subarachnoidalblödning

Livshotande tillstånd som debuterar mycket snabbt, patienten beskriver det ofta som en åskknall eller hästspark i huvudet. Blod från det spruckna aneurysmet leder till ett ökat tryck i det subarachnoidala rummet, det vätskefyllda utrymmet mellan de mjuka hjärnhinnorna pia mater och subarachnoidea.
Finns misstanke om subarachnoidalblödning trots normal datortomografi bör en lumbalpunktion göras. Lumbalpunktion är också en viktig undersökning vid meningit, meningoencefalit. OBS – blödning i subarachnoidalrummet kan också ge en meningitretning.

Meningit (hjärnhinneinflammation)

Bakteriell meningit (purulent) är mycket mer allvarlig än den virusorsakade. Subakut debut (timmar), och kan likna en subarachnoidalblödning, förutom att den startar långsammare. Vid meningit ses feber, huvudvärk, medvetandepåverkan, nackstyvhet och ibland epileptiska anfall. Diagnos ställs med lumbalpunktion, som bör göras akut, eftersom det är viktigt att skyndsamt administrera antibiotika.

Temporalisartrit

Temporalisartrit kännetecknas av huvudvärk, CRP-stegring, palpationsömhet över temporalisartärer, allmänt sjukdomskänsla. Samtidig PMR (Polymyalgia reumatica) ökar risken för temporalisartrit. Diagnos ställs efter biopsi. Temporalisartrit är en vaskulit-sjukdom och behandlas med kortison. Obehandlat kan det leda till trombosbildning som kan orsaka amaurosis fugax. Se infomed.nu/temporalisartrit.

Migrän

Kännetecknas av recidiverande attacker med halvsidig huvudvärk. Migrän debuterar ofta tidigt i livet.
Migrän med aura: Innan huvudvärken debuterar får patienten ofta ögonsymtom i form av flimmer, blixtrar, detta pga vasokonstriktion. Där efter vasodilatation som leder till huvudvärk. Vanligt med Illamående, kräkning, sjukdomskänsla. Patienten vill sova mörkt, svalt och stilla. (Till skillnad på patient med Hortons som ofta vankar runt och tar sig för huvudet)
Migrän utan aura: ”Endast” huvudvärk.
Utlösande faktorer kan vara hunger, sömnbrist, flimrande ljus, stress, viloperioder efter stres, menstruation, koffeinabstinens, choklad, ost, rödvin, nitrithinnehållande varmkorv, glutamatinnehållande kinamat, alkohol
Livsstilsfaktorer. ASA, koffein. Antiemetika. NSAID. Triptaner. Serotoninagonister. Profylax betablock, amitriptylin, antiepileptika.

Hortons huvudvärk

Kännetecknas av extrem huvudvärk och kallas ibland självmordshuvudvärk, eftersom patienten uttrycker att han/hon vill kasta sig ut genom fönstret. Hortons är vanligare hos män.
Behandling vid anfall: tripaner, 8-10 liter O2 på mask.
Profylaxbehandling (vid > 2 attacker per dygn): kalciumantagonist, prednisolon.

Migrän och spänningshuvudvärk (tensionshuvudvärk) är de vanligaste orsakerna till huvudvärk.

Andra orsaker till huvudvärk kan vara

• Feber (ger vasodilatation, som i sin tur ger huvudvärk)
• Akut glaukom
• Läkemedelsbiverkan
• Alkohol
• Droger
• Abstinens av kaffe
• Brytningsfel i ögat
• Bruxism
• Hydrocefalus
• Post-lumbalpunktionshuvudvärk
• Trigeminusneuralgi