Sköldkörteln & hypotyreos/hypertyreos

Sköldkörteln (tyreoidea) är ett endokrint organ som reglerar kroppens ämnesomsättning, och påverkar i stort sett alla kroppens organ.

Kroppen har två kommunikationssystem

Nervsystemet

  • Snabbt
  • Direkt
  • Kortvarigt

Endokrina systemet

  • Långsamt
  • Generellt
  • Långvarigt

Kroppens feedback-system

Hypotalamus är länken mellan nervsystemet och det endokrina systemet. När vi har för låga nivåer av sköldkörtelhormon (T3 + T4) känner hypotalamus av detta och frisätter TRH (tyreotropinfrisättande hormon).

Hypofysen reagerar på frisättning från hypotalamus och frisätter då i sin tur TSH (tyreoideastimulerande hormon).

Sköldkörteln, tyreoidea, reagerar på TSH som då i sin tur producerar och frisläpper hormonerna T3 (trijodtyronin) och T4 (tyroxin). T3 och T4 når sedan blodbanan och påverkar i stort alla kroppens organ genom att öka cellernas ämnesomsättningen. 

”Lågvarv” och ”Högvarv”

Det är vanligt att man beskriver hypotyreos som att kroppen går på “lågvarv”, och hypertyreos som att kroppen går på “högvarv”, och det blir ganska tydligt när man tittar på några av symtomen 

Hypotyreos Hypertyreos 
Viktökning Viktnedång 
Förlångsammad hjärtrytm Ökad hjärtrytm 
Förstoppning Diarré 
Trötthet Sömnsvårigheter 
Nedstämdhet/depression Irriration, ilska 

Detta är långt ifrån alla symtom som kan visa sig vid problem med sköldkörteln, och detta utmärker sköldkörteln. Eftersom sköldkörtelhormonerna T3 och T4 påverkar hela kroppen – så kommer en störning vid dessa hormon ge symtom från hela kroppen. Det är därför sjukvården så ofta kontrollerar just sköldkörtelvärden när man söker vård. 

Hypotyreos

Den vanligaste anledning till att man får hypotyreos, är på grund av att en kronisk inflammation, av oklar anledning, uppstår i sköldkörteln. Man får då ta läkemedel i form syntetiskt hormon, vanligtvis hela livet.  

Blodprovstagning vid denna typ av hypotyreos skulle visa på låga nivåer av sköldkörtelhormonerna T3 och T4. Men höga nivåer av TSH.

Hypertyreos

Den vanligaste orsaken till hypertyreos är att immunförsvaret bildar antikroppar mot sköldkörteln, som liknar TSH. Och sköldkörteln reagerar på dessa antikroppar – och resultatet blir en överdriven produktion av T3 och T4. 

Blodprovstagning vid denna typ av hypertyreos skulle visa på höga nivåer av T3 och T4, men låga nivåer av TSH. Hypothalamus känner att det redan är höga nivåer av T3 och T4 i blodet, och därför finns inget behov av TSH (tyreoideastimulerande hormon). 

Hypofysen

Sjukdom kan även ha sitt ursprung i hypofysen som skickar ut för mycket, eller för lite TSH (tyreoideastimulerande hormon). Även som detta ger en liknande symtombild, så skiljer sig behandlingen.

Källor / Läs mer 

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK500006/

https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/8541-thyroid-disease

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19740301000047

Kunskapstest

Testa dina kunskaper om demenssjukdomarna

Nedan kan du testa dina kunskaper som demenssjukdomarna Alzheimers, frontallobsdemens, vaskulär demens och Lewy Body-demens.

Innan du gör testet rekommenderas att du tittar på Infomeds filmer om demenssjukdomarna:

Alzheimers sjukdom

Frontallobsdemens

Vaskulär demens

Lewy Body-demens

Lycka till!

Testa dina kunskaper om demenssjukdomarna: Alzheimers, vaskulära demens, frontallobsdemens & Lewy Body-demens.

Demens tillhör det normala åldrandet

 
 

Det finns en demenssjukdom som oftare än andra påverkar den drabbades omdömesförmåga. Denna demenssjukdom står för 20 % av fallen av alla som drabbas av demens före 65 års ålder. Vilken demenssjukdom?

 
 
 
 

Vilken demenssjukdom har ofta ett mer ”trappstegsliknande” förlopp? Det vill säga, kommer mer plötsligt och insjuknandet är av mer ryckig karaktär.

 
 
 
 

Vilken demenssjukdom förknippas med defekta tau-protein och beta-amyloida plack?

 
 
 
 

Detta är den vanligaste demenssjukdomen av de alla

 
 
 
 

Vilken effekt har läkemedelsgruppen ”Acetylkolinesterashämmare”?

 
 
 
 

Varför ska man undvika äldre antihistaminer och neuroleptika vid demenssjukdom?

 
 
 

Läkemedelsgrupperna acetylkolinesterashämmare och NMDA-receptorantagonister är bromsmediciner?

 
 

Vad innebär Afasi?

 
 
 

Hjärnan delas vanligtvis in i lober, men hur många?

 
 
 

Om demenssjukdomen är orsakad av störd blodtillförsel, kallas den för…

 
 
 

Denna demenssjukdom börjar ofta med en störd drömsömn där personens skriker och fäktas i sömnen

 
 
 
 

Parkinsonism innebär bland annat förlångsammat rörelsemönster (hypokinesi) och muskelstelhet (rigiditet), och ses vid vilken typ av demenssjukdom?

 
 
 
 

Neuroleptika (antipsykotika) ska undvikas hos personer med Lewy Body-demens

 
 

Donepezil, Rivastigmin & Galantamin är

 
 
 

Det beräknas att demenssjukdomar kommer att öka inom de närmsta decennierna

 
 

Det är inte ovanligt att personer som drabbas av denna typ av demenssjukdom först kommer i kontakt med företagshälsovård eller psykiatrin där man feldiagnosticeras som psykotisk eller manisk. Vilken demenssjukdom?

 
 

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom

I dag finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav cirka 100 000 har just Alzheimers sjukdom. Eftersom Alzheimers står för ca 60 – 70 % av alla demensfall, gör det också sjukdomen till den vanligaste formen av demens. Andra former av demens är vaskulär demens, Lewy body-demens & frontallobsdemens. Den största riskfaktorn för demenssjukdom är hög ålder. År 2050 beräknas så många som 250 000 personer i Sverige ha en demenssjukdom.

Vad händer i hjärnan vid Alzheimers?

Vid Alzheimers så sker det gradvis en degeneration av hjärnan – då nervceller förtvinar och dör i en onormal omfattning. Det sker framförallt i hjärnans hjäss- och tinninglober.

Titta på Infomed video om Alzheimers sjukdom

Beta-amyloida plack

Beta-amyloid är ett protein som förekommer i hjärnan hos oss alla. Man vet ännu inte idag exakt vad proteinets uppgift är. Men vid Alzheimers sjukdom så blir dessa proteinmolekyler ”felveckade”, och börjar klumpa ihop sig. Dessa kallas då för beta-amyloida plack, och är skadliga för nervcellerna.

Neurofibriller

Inuti nervcellen finns små trådar, som kallas för neurofibriller. Dessa neurofibriller behövs för nervcellens struktur, och bildas av proteinet tau. Vid Alzheimers så förändras dessa neurofibriller och konsekvensen av detta är att nervcellen förlorar sin förmåga att transportera näringsämnen.

Neurofibriller tillsammans med beta-amyloida plack gör att kontaktvägarna mellan nervceller upphör, och då kan inte nervimpulser ta sig fram. Successivt sprider sig detta i hjärnvävnaden.

Förlust av signalsubstanser

Som en konsekvens av att nervcellerna tappar sina förmågor så minskar också signalsubstansen acetylkolin. Bristen på acetylkolin bidrar till den drabbades sviktande kognitiva förmåga.

Symtom

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp. I början är det svårt att tidigt uppmärksamma och diagnosticera det som en demenssjukdom. Men allt eftersom, blir det svårt för den drabbade att planera och utföra vardagssysslor. Successivt blir minnet allt sämre. Efter en tid så försämras språkförmågan och tidsuppfattningen.

Att tolka sinnesintryck – och att över huvud taget förstå sin omgivning blir svårare, och svårare. Detta gör det svårt att läsa tidning, titta på TV och betala räkningar.

I slutfasen av Alzheimer har så mycket av hjärnvävnaden gått förlorad, att man har grava fysiska symtom där man behöver omfattande stöd och hjälp.

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers

Acetylkolinesterashämmare

Acetylkolinesterashämmare är en grupp läkemedel, vars huvudsakliga effekt är att hämma ett enzym som bryter ner signalsubstansen acetylkolin. Genom att hämma effekten av detta enzym så får man en ökad mängd acetylkolin, vilket kan minska symtom för den drabbade.

NMDA-receptorantagonister

NMDA-receptorantagonister (NMDA-hämmare) är en läkemedelsgrupp som är godkänd för Alzheimers sjukdom. Dessa läkemedel syftar till att minska de negativa effekterna vid förhöjda nivåer av signalsubstansen glutamat.

Saknas både botemedel och bromsmedicin

Både acetylkolinesterashämmare och NMDA-receptorantagonister kallas ibland felaktigt för ”bromsmediciner” – vilket är felaktigt. Dessa läkemedel bromsar inte sjukdomsförloppet, utan minskar endast symtomen som sjukdomen ger. Det saknas idag botemedel för Alzheimers.

Undvik läkemedel som minskar nivåer av acetylkolin

Eftersom Alzheimersjuka personer redan har låga nivåer av signalsubstansen acetylkolin, ska läkemedel som minskar acetylkolin undvikas. Läkemedel vars syfte är att minska acetylkolin kallas för antikolinerga läkemedel. Några läkemedel som har antikolinerg effekt:

  • Äldre antihistaminer
  • Neuroleptika (antipsykotika)
  • Tricykliska antidepressiva

Titta på Infomeds playlist innehållande filmer om Lewy Body-demens, vaskulär demens, frontallobsdemens och Alzheimers sjukdom.

Bemötande och god omvårdnad

Precis som vid de andra demenssjukdomarna så är bemötande och god omvårdnad mycket viktigt. Genom att bemöta demenssjuka på ett respektfullt och professionellt sätt kan man minska symtom såsom oro och rastlöshet. Personer som bor på ett demensboende ska mötas av kompetent personal som arbetar på ett personcentrerat arbetssätt, vilket innebär att man lägger stor vikt på personen (både hur hon är, och hur hon har varit i sitt liv tidigare) och inte all fokus på demensdiagnosen.

Källor / Läs mer 

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom

https://www.lundbeck.com/upload/se/files/pdf/Fakta%20om%20Alzheimerssjukdom.pdf

https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/alzheimers-sjukdom

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2020/03/alzheimers-sjukdom-diagnostik-och-behandling-i-dag-och-i-framtiden/

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Vad-hander-i-hjarnan

https://www.demenscentrum.se/Forskning/Artiklar/oligomerer

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Lakemedel/Alzheimers-sjukdom

https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/demens.html

frontallobsdemens

Frontallobsdemens

Frontallobsdemens kallas också för pannlobs– eller frontotemporal demens – och är mindre vanligt förekommande än Alzheimer, vaskulär och Lewy Body-demens. Frontallobsdemens står för mellan 4 – 10 % av alla demensfall, däremot så står sjukdomen för ca 20 % av alla demensfall av de som drabbas före 65 års ålder. Vissa drabbas så tidigt, som i 40-års ålder. Män och kvinnor drabbas i lika stor utsträckning.

Infomeds video om frontallobsdemens.

Frontalloben reglerar och påverkar bland annat

  • Vår självkontroll
  • Våra egenskaper, vår personlighet
  • Vår omdömesförmåga
  • Vårt sociala beteende
  • Förmåga till planering, insikt, koncentration
  • Koncentrationsföråga, reglera tal

När hjärnans celler i frontalloben dör så minskar också förmågorna som nämns ovan.

Frontallobsdemens ett samlingsnamn för neurodegenerativa sjukdomar (bl.a frontallobsdegeneration, Picks sjukdom, amyotrofisk lateralskleros) som debuterar i frontalloben. Sjukdomen drabbar den främre delen av hjärnan dvs pannlober och främre tinninglober

Symtom

Vid frontallobsdemens så ser man långsamt fortskridande personlighetsförändringar. Man blir emotionellt avtrubbad och får svårt att kontrollera sitt uppträdande. Inte sällan så ser man att den personliga hygienen blir allt sämre, man får ett förändrat matbeteende och Ibland upprepar den drabbade samma ord och meningar. 

Inte ovanligt att den första vårdinstansen som den drabbade möter är företagshälsovård eller psykiatrin, där många feldiagnosticeras som psykotiska eller maniska.

Anhöriga misstänker att något är fel när den drabbade vanligtvis förlorar omdömet, personen kan få vredesutbrott, blir självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Eftersom symtomen framträder långsamt är det svårt att i tidigt skede misstänka och upptäcka att det rör sig om en demenssjukdom. Rastlöshet, hypersexualitet, ökad alkoholkonsumtion, större matintag och att sluta bry sig om sin hygien är andra vanliga symtom. Längre fram i sjukdomen blir den drabbade allt mer passiv och språket försvinner. Hallucinationer och vanföreställningar förekommer. Minnes- och orienteringsförmåga kan vara intakt relativt långt in i sjukdomen men allt eftersom försvinner även denna förmåga.

Utredning

En person med misstänkt frontallobsdemens bör i första hand utredas av specialist på demenssjukdomar. Det är viktigt att utesluta differentialdiagnoser – t.ex hjärntumör i frontalloben, skador på blodkärl i hjärnan och psykiska sjukdomar. För flera av dessa finns det både behandling och botemedel för, vilket det i nuläget inte finns för frontallobsdemens.

Eftersom en del typiska symtom på demenssjukdom saknas i början av förloppet, som t.ex glömska och inlärningssvårigheter, kan det fördröja tiden till diagnos.

Som alltid vid misstanke om demenssjukdom ska en utförlig utredning göras. Aktuella utredningar är bland annat MMSE (Mini Mental State Examination) som uppskattar den drabbades kognitiva förmåga). Det kan även vara aktuellt med CT-hjärna, magnetröntgen, lumbalpunktion (prov på ryggmärgsvätska).

Vad orsakar frontallobsdemens?

Man vet inte vad som orsakar frontallobsdemens. Däremot har man sett att vissa har förhöjda nivåer av tau. Tau är ett protein som normalt förekommer i hjärnan, men som hos vissa individer med frontallobsdemens har i förhöjda nivåer. Detta medför att proteinet inlagras i hjärnans celler och orsakar celldöd.

Hos en del som drabbas – cirka 25 % – ser man en familjär variant av frontallobsdemens.

Behandling

Det saknas idag botemedel för frontallobsdemens. Det man kan göra, är att behandla symtomen som sjukdomen ger. Ibland, kan även detta vara svårt vid denna sjukdom då de drabbade tenderar att få svåra biverkningar vid vissa typer av läkemedel.

God omvårdnad

God omvårdnad, är A och O. Vid alla demenssjukdomar förekommer stress och känslosamma reaktioner för både den drabbade själv, och dennes anhöriga. Att möta personer som drabbats av en demenssjukdom kan vara svårt, och kräver kompetens, respekt och tålamod.

Med tanke på att sjukdomen ibland drabbar personer i 40-årsåldern, kan det finnas hemmaboende barn i samma hushåll, vilket bidrar till en särskilt svår situation.

Infomeds filmer om andra demenssjukdomar

Källor / Läs mer

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Frontotemporal-demens

https://lakartidningen.se/tema-demens-1/2009/05/frontotemporal-demens-heterogen-sjukdomsgrupp/

https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/pannlobsdemens

https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/217013/Frontotemporal%20demens!docx.pdf

https://www.cell.com/neuron/pdf/S0896-6273(00)80615-7.pdf

https://terapirek.regionhalland.se/terapirekommendationer/kapitel4/andra_demenssjukdomar/

hypertoni

Hypertoni (högt blodtryck)

Hypertoni är relativt vanligt förekommande, och upptäckts ofta vid en vanlig hälsoundersökningar, eller när man söker sjukvård för andra åkommor. Risken att drabbas av hypertoni ökar med ålder, och så många som 10 – 25 % av alla vuxna har hypertoni.

Definition 

Mild hypertoni 140-159 / 90-99 mmHg 
Måttlig hypertoni 160-179 / 100-109 mmHg 
Svår hypertoni 180/110 mmHg 
  • Mild hypertoni är alltså när man har ett systoliskt blodtryck mellan 140 – 159 mmHg, och ett diastoliskt blodtryck mellan 90 – 99 mmHg. 
  • Måttlig hypertoni, systoliskt mellan 160-179 mmHg och diastoliskt mellan och 100-109 mmHg
  • Svår hypertoni är alla blodtryck över 180/110 mmHg. 

Exakt vilket blodtryck som är önskat (målblodtryck) kan variera mellan olika individer. Här tar man hänsyn till ålder och eventuella sjukdomar. Exempelvis så vill man att en person som har diabetes, ska ha ett blodtryck under 140/80. 

Orsak

Flera faktorer, påverkar vårt blodtryck. Bland annat ålder, ärftlighet, kön.

Faktorer som har negativ inverkan på blodtryck som vi kan påverka:

  • Vikt
  • Psykosocial stress
  • Nikotin
  • Koffein
  • Alkohol
  • Sömnapné
  • Stillasittande livsstil

Primär (essentiell) och sekundär hypertoni

Hos de allra flesta, med högt blodtryck, så finns ingen känd orsak. Det kallas då för primär, eller essentiell hypertoni. Om man har högt blodtryck på grund av en annan sjukdom, så kallas det för sekundär hypertoni. Inte sällan finns då en underliggande njursjukdom. 

Infomeds video om fysiologin kring blodtryck

Symtom

Ibland, förekommer trötthet och huvudvärk vid högt blodtryck. Men oftast, ger det inga symtom alls. Och det är därför, som det ofta upptäckts i förbifarten vid en hälsokontroll. Det är viktigt att upptäcka ett högt blodtryck, så tidigt som möjligt, då det ökar risken för stroke, demens, njursjukdom, hjärtinfarkt. 

Hypertoni är också en stark riskfaktor för ateroskleros, dvs åderförkalkning. Då har fett och kalk ansamlats i kärlväggarna, vilket gör blodkärlen stelare, och trängre. Detta gör att hjärtat måste arbeta hårdare, för att kunna pressa blodet genom kärlen. 

Behandling

När man väljer att läkemedelsbehandla ett högt blodtryck använder man sig framförallt av läkemedel ur dessa läkemedelsgrupper:

  • Kalciumantagonister
  • Diuretika
  • Betablockerare
  • ACE-hämmare
  • ARB-hämmare
  • Alfablockerare
  • Aldosteronantagonister

Livsstil

Det finns gott om vetenskapligt stöd för att livsstilsförändringar har goda effekter, det har dessutom inga biverkningar.

Källor / Läs mer 

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=127

https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/hypertoni-hogt-blodtryck/

Litteratur: Människans fysiologi (Olav Sand) 

https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl

https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hypertoni.html