Johannesört (Hypericum perforatum)

Johannesört (Hypericum perforatum) har en lång historia inom traditionell medicin mot att behandla tillstånd som; bakteriella och virala infektioner, sjukdomar i luftvägar, sår, magsår och inflammation. Johannesört är ett av de mest använda preparaten av naturläkemedel i världen. Den vanligaste anledning till att man använder johannesört är dock mild till måttlig depression.

Johannesört innehåller vanligtvis fler än 10 biologiskt aktiva substanser, varav några är hypericin, hyperforin och flavonoider.

Biverkningar som rapporterats vid användning av johannesört är:

  • Magbesvär
  • Hudbesvär
  • Oro
  • Yrsel
  • Fototoxicitet (extrem känslighet mot solljus)

Johannesört vid depression

Flera kliniska studier har visat att Johannesört har likvärdig effekt som syntetiska antidepressiva läkemedel vid depression. En meta-analys visade att Johannesört och SSRI-preparat är likvärdigt effektiva i att behandla mild till måttlig depression. I studien framkom även att Johannesört har färre biverkningar än SSRI, vilket leder till att färre avbryter sin behandling.

Studier har visat att johannesört har; antiinflammatoriska, anticarcinogena, antimikrobiella och antioxidanta egenskaper.

Stora variationer av den farmakologiska sammansättningen

När man studerade den farmakologiska sammansättningen av johannesört såg man att kvalitén varierade mycket mellan olika fabrikat. Det är en konsekvens av att tillverkarna använder olika extraktionsprocesser. Detta gör det svårt för konsumenten att både dosera, och utvärdera effekten av sitt naturläkemedel.

En studie som utfördes i Tyskland, analyserade 33 olika preparat av johannesört och såg att mängden hypericin varierade mellan < 0,5 mg per enhet, till 13 mg per enhet. I en annan studie skiljde mängden hypericin mellan 0 % till 6 %.

Allvarliga läkemedelsinteraktioner

Det är sedan länge känt att johannesört signifikant interagerar med många läkemedel, främst genom att inducera metabolismen av flera andra läkemedel, bland annat:

Johannesört påverkar läkemedelsnedbrytande enzymer

När ett läkemedel interagerar med andra preparat genom att ”inducera” metabolismen innebär detta att kroppens förmåga att bryta ner läkemedlen ökar. Konsekvensen blir en lägre koncentration av den aktiva substansen, och således minskad eller utebliven effekt. Johannesört är en potent inducerare av enzymet CYP3A4.

Naturläkemedel som innehåller johannesört (Hypericum perforatum) bör inte användas under behandling med Mini-Pe, eftersom detta potentiellt kan leda till att den antikonceptionella effekten går förlorad. Genombrottsblödningar och oplanerade graviditeter har rapporterats. Detta beror på att johannesört inducerar läkemedelsmetaboliserande enzym. Den inducerande effekten kan kvarstå i åtminstone 2 veckor efter avslutad behandling med johannesört.

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19720310000030

Läs mer: Vad är en läkemedelsinteraktion? (farmakologi.nu)

Förändrar upptaget av andra läkemedel i tarmen

Johannesört ökar förekomsten av P-glykoproteiner (P-gp), vilket är en typ av transportör i vissa cellers membran. P-glykoproteiner finns framförallt i membranen på celler i tarm, njurar, lever, hjärna och moderkaka. P-gp ”pumpar”/transporterar läkemedel ur kroppen, och en förändring av dess aktivitet kan därför få stora konsekvenser på läkemedelsupptaget och effekt.

Johannesört är ett naturläkemedel som kräver särskild noggrannhet när det förskrivs på grund av dess farmakologiska mekanismer och dess potential att interagera med andra läkemedel.

Naturläkemedel, varken ”naturligt” eller ofarligt.

Många uppfattar inte naturläkemedel som läkemedel, utan tror att användande av dessa är ofarligt och kan ses som ett tillägg till en hälsosam diet. Men faktum är att det är förenat med risker att äta naturläkemedel, något som sällan framgår i dess marknadsföring.

Våga fråga

Som vårdgivare är det viktigt att du frågar din patient om denne äter naturläkemedel.

Som patient är det viktigt att du informerar din läkare om du äter naturläkemedel. Är du osäker på om du kan kombinera dina konventionella läkemedel med naturläkemedel? Våga fråga.

Källor / Läs mer:

https://discovery.ucl.ac.uk/id/eprint/10044073/1/Booker_-et-al-SJWProducts-30.03.2017%20DAF_FSTBFINAL.pdf

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/jphp.12858

https://www.researchgate.net/profile/Tarun_Belwal/publication/328215651_St_John%27s_Wort_Hypericum_perforatum/links/5bfe10ffa6fdcc35428cac6f/St-Johns-Wort-Hypericum-perforatum.pdf

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4946846/

https://rubatosis.org/journals/index.php/ijrpps/article/download/7/7,

https://www.researchgate.net/profile/Neha_Sharma61/publication/335420754_ST_JOHN’S_WORT_MINI_REVIEW/links/5d64d8b492851c619d783312/ST-JOHNS-WORT-MINI-REVIEW.pdf

https://fof.se/tidning/2002/5/artikel/johannesort-hjalper-inte-mot-depression

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20090224000669

https://stud.epsilon.slu.se/5483/7/linderholt_c_130424.pdf

Vad är en cytokinstorm?

Cytokinstorm är en slags hyperinflammation, och leder inte sällan till multiorgansvikt med dödligt utfall. Det är därför viktigt att snabbt bryta inflammationsprocessen.

När immunförsvaret blir överstimulerat (dysregulerat) – som vid en cytokinstorm – kan det leda till bl.a. multiorgansvikt, liknande vid bakterieorsakad sepsis.

Detta ovanliga men mycket allvarliga medicinska tillstånd har blivit högaktuellt med anledning av COVID-19. Men begreppet cytokinstorm berör också flera liknande tillstånd som makrofagaktiveringssyndrom och sekundär hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH, kallas ibland även för hemofagocytiskt syndrom).

Vad är cytokiner?

Cytokiner, är peptider (små proteiner) och hjälper bland annat till att reglera immunförsvarets reaktion, och dess inverkan vid inflammation. Cytokiner fungerar som kemiska budbärare (signalmolekyler) men kan inte korsa cellmembranet, utan utövar sin effekt genom att binda till receptorer på cellens yta.

Cytokiner har en s.k. pleiotropisk effekt – det betyder att de kan binda till fler olika typer av receptorer.

Det finns flera olika typer av celler i kroppen som kan producera cytokiner, bland annat:

  • T-Lymfocyter
  • B-Lymfocyter
  • Makrofager
  • Mastceller

Exempel på cytokiner:

  • IL-6 (Interleukin-6)
  • IL-10 (Interleukin-10)
  • TNF- α (tumörnekrosfaktor-alfa)

Cytokiner koordinerar immunförsvarets attack

Cytokiner hjälper immunförsvaret att koordinera sin attack vid en infektion. Men i vissa fall sker det en cytokinproduktion utan kontroll. Detta kallas för en ”positiv feed-back-loop” och kan beskrivas enligt nedan:

  1. Immunceller frisläpper cytokiner
  2. Dessa cytokiner får kroppen att bilda mer immunceller
  3. De nybildade immuncellerna frisläpper ännu fler cytokiner
    Osv… En ”positiv feed-back-loop” är satt i rörelse.

Läs mer: om antikroppar, som spelar en viktig roll i kroppens sätt bekämpa främmande mikroorganismer.

Cytokinstorm vid COVID-19

COVID-19 är en förhållandevis ny virussjukdom och det finns därför ännu inga enhetliga data och samband. Vad vi däremot vet är att cytokiner spelat en viktig roll i sjukdomsförloppen vid SARS (SARS-CoV-1), MERS, och även SARS-CoV-1 (COVID-19).

Alla sjukdomsframkallande organismer har förmåga att framkalla en hyperinflammation. Med tanke på denna okontrollerade inflammationens dödlighet pågår det därför flera studier för att ge klarhet i behandlingsriktlinjer och ge utökad kunskap inom området.

Läs mer: Kan man skydda sig mot virus och bakterier genom att bära munskydd?

Behandling vid cytokinstorm

Främst handlar det om att tidigt upptäcka att patienten har en pågående cytokinstorm. Ju tidigare man upptäcker det, desto större chans att kunna ge en framgångsrik behandling.

Behandlingen vid cytokinstorm är beroende av många saker, som patientens status och underliggande sjukdomar, samt vad som orsakat hyperinflammationen (t.ex. cancer, blodsjukdom, virus, bakterie, parasit).

Främst vill man stötta kroppens möjlighet att bekämpa eventuella sjukdomsframkallande mikroorganismer och minska den okontrollerade frisläppningen av cytokiner, detta kan göras med bl.a. bredspektrumantibiotika, immunhämmande läkemedel, kortison, interleukin-blockader.

Läs mer: Vad är ett virus?

Eng: Fördjupande filmer om cytokinstorm

Källor / Läs mer:

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/behandling-av-covid-19-viktigt-att-beakta-hyperinflammation/

https://neuro.se/artiklar/diagnos/cytokinstormar-aer-problemet/

https://www.karolinska.se/KUL/Alla-anvisningar/Anvisning/10125

https://www.breakthroughs.com/foundations-science/inside-cytokine-storm-when-your-immune-system-too-strong

https://www.jhltonline.org/article/S1053-2498(20)31473-X/fulltext

https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(20)30628-0.pdf

https://en.wikipedia.org/wiki/Interleukin

http://www.radio.cuci.udg.mx/bch/ES/papers/CytokinesReceptors_ClinImmunol_2019-Chap9-p127.pdf

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2300

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand/hemofagocyterande-syndrom/

https://mesh.kib.ki.se/term/D016207/cytokines

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1359610120300927

Vad är antikroppar?

Antikroppar kallas också för immunoglobuliner, och är onekligen en viktig frontlinje som ingår i människans krig mot främmande mikroorganismer, oavsett om det rör sig om virus, bakterier eller parasiter.

Antikroppar bildas av B-lymfocyter (även kallade B-celler) och utsöndras till cirkulationen där de sedan binder till ämnen som är främmande för kroppen, dessa kallas för antigener. Dessa antigener kommer sedan attackeras och förintas av immunförsvaret.

Vad är ett antikroppstest?

När man gör ett antikroppstest så syftar det oftast till att se om man bär på IgM och IgG-antikroppar mot ett främmande ämne. När kroppen infekteras av ett virus, så producerar kroppen initialt, dagar till veckor, små mängder av IgM-antikroppar för att sedan, upp till två veckor efteråt, producera stora mängder av IgG-antikroppar. Det är av denna anledning som antikroppstester inte används vid diagnostik.

Om jag har antikroppar mot ett antigen, är jag immun?

Om man har bildat antikroppar, så har man troligtvis någon form av immunitet. Men det varierar mycket mellan olika typer av infektioner. Vid coronavirusen SARS och MERS så såg man att personer hade antikroppar i många år. Medan andra stammar av coronavirus, som orsakar harmlös förkylning, kan orsaka sjukdom hos samma person inom ett år. Ett antikroppstest kan således endast påvisa om man har infekterats, inte om man har immunitet.

Det finns flera olika typer av antikroppar, och de delas in i klasser utifrån deras uppbyggnad.

Infomed.se: Vad är ett virus?

Immunoglobulin klass A (IgA)

Finns i två former, IgA1 och IgA2, där IgA1 främst finns i serum, medan IgA2 finns på slemhinnor. IgA finns i hög koncentration i modersmjölk och är det som bidrar till att modersmjölken ger ett skydd mot infektioner hos det ammande barnet.

Immunoglobulin klass D (IgD)

IgD utgör en mycken liten del av blodplasmans antikroppar. Och dess funktion är idag ännu inte klarlagd.

Immunoglobulin klass E (IgE)

IgE finns i mycket låg koncentration i serum, men kan framkalla kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner när de aktiveras.

Immunoglobulin klass G (IgG)

IgG har fyra olika subklasser, IgG1-4, varav samtliga är förhållandevis lika men skiljer sig dock åt i dess egenskaper, bland annat deras förmåga att överföras från moder till foster.

Immunoglobulin klass M (IgM)

IgM är den antikropp som kommer tidigast vid reaktioner hos immunförsvaret (till exempel infektion). Det är också den typ av antikropp som produceras först i livet

Läs mer här om hur och varför läkemedelsföretag arbetar med att fram antikroppar som läkemedel: https://fof.se/tidning/2007/8/artikel/antikroppar-som-lakemedel)

Eng: ”Immunology – introduction to antibodies”:

Varför blir man immun?

När du för första gången utsätts för ett främmande ämne, så agerar immunförsvaret med att bilda antikroppar. Detta tar dock tid, och det är inte säkert att du får en reaktion mot det främmande ämnet. Nästa gång ditt immunförsvar kommer i kontakt med ämnet, går det dock snabbare, och det beror på att du har bildat s.k minnesceller (b-celler).

Det skydd du har mot sjukdomar, beror på denna ”inlärning” – och medför att du blir immun mot vissa sjukdomar. Detta kan vara livslång immunitet (som vid t.ex mässling).

Edward Jenner forskade kring fenomenet att personer som drabbats av kokoppor, inte blir smittade av smittkoppor. Jenner arbetade med detta, och hans teknik kom att kallas vaccination. Världshälsoorganisationen tog 1958 ett beslut om att försöka utrota smittkoppor, vilket man också gjorde, genom massvaccination. 1980 förklarades sjukdomen som utrodet.

En B-cell kan bilda 2000 antikroppar per sekund.

Källor:

Tizard Ian R, Principles of Immunology

https://ki.se/forskning/b-celler-immunforsvarets-nyckelspelare

https://www.teddy.lu.se/vad-ar-teddy-studien/autoantikroppar/vart-immunsystem

https://www.researchgate.net/profile/Dennis_Burton/publication/11180088_Antibodies_viruses_and_vaccines/links/0912f5134cfa478e92000000/Antibodies-viruses-and-vaccines.pdf

https://www.livescience.com/coronavirus-antibody-tests.html

https://www.medrxiv.org/content/medrxiv/early/2020/03/02/2020.03.02.20030189.full.pdf

https://genteknik.nu/antikroppar/

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/immunforsvaret/

http://xray.bmc.uu.se/

Munskydd, eller inte?

Få frågor är så omdebatterade som användningen av munskydd. I asiatiska länder som varit drabbade av flera coronavirus är användningen av munskydd varken stigmatiserande eller kontroversiellt. Tvärtom.

Nedan presenteras resultatet från två vetenskapliga studier.

En studie från 2020, designade matematiska modeller utifrån den befintliga data som finns kring COVID-19. Deras modell förespråkar att användandet av munskydd av befolkningen kan ha stora fördelar med att minska smittspridningen. Studien hävdar att ju tidigare befolkningen använder munskydd, desto större är vinsterna. Däremot är vinsterna små om munskydd är den enda skyddsåtgärd som görs, men om användning av munskydd görs tillsammans med till exempel social distansering och karantän, kan det ha en mycket positiv synergisk effekt. Författarna till studien menar att användande av munskydd utan dröjsmål ska användas av i stort sett all befolkning, då munskydd tillsammans med andra skyddsåtgärder onekligen kan ha stora effekter på att minska den generella smittspridningen vid en pandemi såsom vid COVID-19.

Författarna avslutar studien med att betona;

trots osäkerheten kring resultatet så råder försiktighetsprincipen. Avsaknaden av skada, och potentialen för nytta med munskydd gör att man starkt bör rekommendera användningen av munskydd.

Munskydd vs. dammsugarpåse?

I en studie från 2013 så genomförde man tester med olika typer av material som man har i sitt hushåll, som man sedan utsatte för höga koncentrationer av virus och bakterier. Man jämförde resultatet sedan med munskydd av typen Mölnlycke Health Care Barrier face mask 4239 (google bilder)

Studien jämförde kommersiellt munskydd med hemmagjorda munskydd tillverkade av t-shirt (bomull), scarf, kökshandduk, örngott, antimikrobiellt örngott, dammsugarpåse, bomullsmix, linne och silke. Alla hemmagjorda munskydd i studien visade någon förmåga att blockera mikrober som spreds via luften. De som presterade bäst var dammsugarpåse och kökshandduk. De hemmagjorda munskydd som hade bäst ”komfort” var örngott och t-shirt.

Hur väl ett ansiktsskydd fungerar beror på flera saker, bland annat sammansättningen och strukturen av materialet, men även storleken, hastigheten och formen på bakterien/viruset. Även om alla typer av material kan ge visst skydd mot mikroorganismer, behöver ett munskydd vara bekvämt och inte skapa irritation, samt ha bra passningsform vid näsa och mun.

Även om alla munskydd som användes i studien kan ge visst skydd, rekommenderar författarna av studien att alla hemmagjorda munskydd bör ses som ett sista alternativ om det inte finns kommersiella munskydd tillgängliga.

Lyssna på Dr. John Campbell om evidensen kring munskydd

Användning av munskydd är en av flera faktorer som kan ha effekt på ett virus reproduktionstal (R0) – Men vad innebär egentligen reproduktionstal?

Källor:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2468042720300117#bib12

https://www.researchgate.net/profile/Katy-Anne_Thompson2/publication/258525804_Testing_the_Efficacy_of_Homemade_Masks_Would_They_Protect_in_an_Influenza_Pandemic/links/53fefd8f0cf21edafd154e85/Testing-the-Efficacy-of-Homemade-Masks-Would-They-Protect-in-an-Influenza-Pandemic.pdf

Samband mellan covid-19 och förlust av smak och luktsinne

I samband med att fler och fler vetenskapliga studier presenteras angående covid-19, har det blivit allt tydligare att förlusten av smak och lukt kan vara ett tidigt symtom på att man är infekterad. Vissa har även rapporterat att smak- och luktbortall är de enda symtom man haft. I många studier ser man att det är framförallt individer med en mild symtombild som rapporterat dessa symtom, vilket delvis kan förklaras av att de som vårdas på sjukhus med allvarliga symtom, är så allvarligt nedsatta att de inte noterar smak- och lukt. SARS-CoV-2 är bara ett av många virus som kan orsaka dysfunktion av smak- och luktsinnena. Nedan presenteras resultat av några studier där man ser ett klart samband mellan symtomen och SARS-CoV-2.

Relevanta medicinska termer:

  • Anosmi = förlust av luktsinne
  • Hyposmi = nedsatt luktsinne
  • Dysgeusia = nedsatt smaksinne

En studie använde sig av en digital plattform, där individer som testades för covid-19 fick svara på frågor om deras symtom, med fokus på lukt och smak. Av de som testade positivt för covid-19 rapporterade 70 % smak- och luktbortall. Jämfört med 16 % av de som testade negativt. Författarna till studien beskriver förlust av smak- och lukt som en (av flera) indikatorer på en covid-19-infektion. De fann en signifikant kemosensorisk association mellan covid-19 och smak- och luktbortfall.

I en annan studie fann man att 98 % av patienter som var covid-19-positiva hade någon form av nedsatt lukt.

Även om sambandet mellan nedsatt smak och lukt och SARS-CoV-2 inte är fullständigt klarlagd, är det flera forskare som vill att man är uppmärksam på fenomenet, och att det eventuellt bör föranleda att man testar individen för covid-19.

I en studie så fick man via en app rapportera in symtom. Mellan den 24 – 29:e mars 2020 rapporterade totalt 1 573 103 individer in deras symtom. Av de 1702 personer som uppgav att de testats för covid-19 och samtidigt uppvisat symtom såsom smak- och luktbortfall, 579 var positiva och 1123 var negativa. Forskarna fann att smak- och luktbortfall rapporterades hos 50 % av de covid-19-positiva, jämfört med 18 % av de som var negativa. Studien menar att det finns ett starkt samband med förlust av dessa symtom och att man infekterats av SARS-CoV-2.

Även en studie i Iran visar på ett tydligt samband mellan anosmi (nedsatt luktsinne) och covid-19.

I en studie fann man att mer än 85 % av de positiva covid-19-patienterna rapporterade nedsatt smak- och luktsinne, och föreslår att en plötslig nedsättning av dessa symtom behöver erkännas som ett viktigt symtom på covid-19-infektion.

Källor / Läs mer:

Association of Chemosensory Dysfunction and Covid-19 in Patients Presenting with Influenza-like Symptoms, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/alr.22579

A New Symptom of COVID-19: Loss of Taste and Smell, https://www.sochob.cl/web1/wp-content/uploads/2020/04/A-New-Symptom-of-COVID-19-Loss-of-Taste-and-Smell.pdf

Smell Dysfunction: A Biomarker for COVID-19, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/alr.22587

Loss of smell and taste in combination with other symptoms is a strong predictor of COVID-19 infection, https://www.medrxiv.org/content/medrxiv/early/2020/04/07/2020.04.05.20048421.full.pdf

Coincidence of COVID-19 epidemic and olfactory dysfunction outbreak, https://www.medrxiv.org/content/medrxiv/early/2020/03/27/2020.03.23.20041889.full.pdf

Olfactory and gustatory dysfunctions as a clinical presentation of mild-to-moderate forms of the coronavirus disease (COVID-19): a multicenter European study, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7134551/

Loss of smell or taste as the only symptom of COVID-19, https://tidsskriftet.no/en/2020/04/kort-kasuistikk/loss-smell-or-taste-only-symptom-covid-19

COVID-19 och graviditet

COVID-19 delar 79 % av nukleotiduppsättningen med SARS-CoV och 50 % med MERS-CoV. Alla tre virus tillhör gruppen betacoronavirus. Med anledning av detta innehåller artikeln även information om dessa virus effekter på graviditet.

SARS-viruset (SARS-CoV (Severe Acute Respiratory Syndrom))

rapporterades för första gången Guangdong-provinsen i Kina februari 2003. SARS spreds till nästan 30 länder, och resulterade i 8000 insjuknande och 770 dödsfall. Symtombilden är liknande som för COVID-19 (SARS-CoV-2), dvs feber, frossa, muskelvärk, hosta, andnöd, i vissa fall även diarré. Utbrottet av SARS minskade drastiskt när myndigheter vidtog åtgärder för att minska kontakten med smittsamma personer. Inga fall har rapporterats sedan 2004. 10 – 20 % av de som drabbades av SARS krävde mekanisk ventilation. 9 – 10 % av de som drabbades av SARS avled.

12 stycken gravida kvinnor insjuknade i Hong Kong, och 3 avled (25 %). De kliniska fynden och laboratorieresultaten var likadana som för de icke-gravida. Graviditetsresultaten varierade utifrån vilken trimester kvinnan befann sig i. Av dom 7 kvinnor som blev sjuka i den första trimestern, fick 4 kvinnor en spontanabort. 2 kvinnor valde att göra abort av sociala anledningar, efter att ha tillfrisknat från SARS-infektionen. 1 kvinna födde ett friskt barn efter en normal graviditetslängd.

Av de 5 kvinnor som insjuknade efter 24 veckors graviditet, föddes 4 barn prematurt (för tidigt). 3 av dessa barn fick förlösas med kejsarsnitt på grund av SARS-relaterade symtom. 2 av dessa barn hade andnöd vid födseln.

MERS-viruset (MERS-CoV) Middle East Respiratory Syndrom)

identifierades I Saudiarabien 2012. MERS spreds främst till närliggande länder, men även andra länder drabbades, bl.a. USA. Hittills finns det cirka 2500 inrapporterade fall av MERS-CoV och mer än 860 dödsfall har rapporterats. Till skillnad från SARS-CoV så rapporteras det fortfarande in nyinsjuknade individer. Även MERS symtombild påminner om COVID-19 (Se symtom ovan). Antalet dödsfall från sjukdomen är 35 – 40 %. Medianålder för de som utvecklar MERS är 50 år. Två tredjedelar är män. Sedan 2016 har antalet nyinsjuknade kraftigt minskat på grund av åtgärder från myndigheter. Det finns begränsad information om MERS effekter på gravida. I studien hittades 13 fall av gravida kvinnor som insjuknat i MERS. 2 av kvinnorna var symtomatiska (dvs uppvisade inga symtom). Bland de 11 kvinnor som uppvisade symtom, så manifesterades sjukdomen på liknande sätt som hos icke-gravida patienter. 7 av kvinnorna krävde intensivvård på grund av påverkan på andningsorganen. 5 kvinnor behövde ventilatorhjälp. 3 av kvinnorna avled.

Corona-viruset (COVID-19, SARS-CoV-2)

identifierades I Wuhan, Kina, December 2019. Den 31:a december 2019 blev WHO (Världshälsoorganisationen) informerade om ett utbrott av lunginflammation, av okänd härkomst. SARS-CoV-2 är ett betacoronavirus liknande SARS-CoV och MERS-CoV, och är nära släkt coronavirus som återfinns hos fladdermöss. Sjukdomsbilden för COVID-19 är liknande som för SARS-CoV och MERS-CoV. Studier har visat många av de som blir inlagda på sjukhus utvecklar en allvarlig form av lunginflammation. 23 – 32 % av dessa blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Av de patienter som blev inlagda avled 4 – 15 %. Medelåldern av inlagda patienter, var 49 – 56 år.  32 – 51 % hade en underliggande sjukdom. Cirka två tredjedelar var män. Reproduktionstalet (R0) för Corona-viruset är (utifrån tillgänglig data) 2.2.

Även om datan är begränsad, saknas det för närvarande evidens att gravida är mer mottagliga för coronavirus-infektioner (SARS och MERS). Det saknas också data som visar att gravida är mer mottagliga för COVID-19. Det är också oklart om gravida får mer allvarliga symtom av COVID-19 än icke-gravida.

Källor / Läs mer:

Medicinska myter

Man ska dricka minst åtta glas vatten om dagen

En vanlig myt, som man med jämna mellanrum hör någon uttala. En rekommendation från 1945 löd att ”en lämplig mängd vatten för vuxna kan vara 2,5 liter dagligen. En vanlig standard för olika personer är 1 milliliter för varje matkalori. Det mesta av denna mängd vatten finns i livsmedel”.

Om man förbiser den sista meningen, kan uttalandet tolkas som att man ska dricka åtta glas vatten om dagen, vilket rekommendationen inte var.

Det finns ingen evidens som stöder rekommendationen att dricka sex till åtta glas vatten om dagen. Studier har visat en genomsnittlig konsumtion av juice, mjölk och koffeinhaltiga drycker är tillräckligt.

Dock finns det gott om evidens för att ett överskott av vatten är farligt, och kan leda till vattenintoxikation med hyponatremi och till och med dödsfall som resultat.

Vi använder endast 10 % av våra hjärnor

Denna seglivade myt uppkom 1908 som då propagerades ut för att förespråka kraften i självförbättring, och att varje individ har latenta förmågor. Detaljerade studier, med undersökning av hjärnan, har återkommande misslyckats med att identifiera de ”icke-fungerande” 90 %. Hjärnavbildningsstudier visar att inget område i hjärnan är helt tyst eller inaktivt. Studier på hjärnans metabolism avslöjar att hjärnan inte har några vilande områden.

Hår och naglar fortsätter att växa när en person avlider

Myter och fantasier kring döden har alltid fascinerat människan. Dock så kräver tillväxt av hår och naglar en komplex hormonreglering som inte upprätthålls efter dödens inträffande. Denna myt bottnar dock i ett biologiskt fenomen som kan uppstå efter döden. Hudläkare förklarar att dehydrering (uttorkning) efter döden leder till att huden dras tillbaka runt håret eller naglar. Detta skapar en illusion att hår och naglar växer, men så är inte fallet.

Rakning av hår gör att det växer tillbaka snabbare, mörkare eller grövre

Detta är en vanlig övertygelse som bl.a. sprids i media, titt som tätt. Det finns dock starka vetenskapliga bevis som motstrider dessa påståenden. Redan 1928 visade en klinisk prövning att rakning inte hade någon effekt på ovan nämnda påstående. Även senare studier har bekräftat detta. Rakat hår saknar den finare avsmalningen som ses vid änden av orakat hår, vilket kan ge ett intryck av grovhet. Det nya håret har heller inte blivit utsatt för sol, eller annan kemisk exponering, vilket resulterar i att utseendet verkar mörkare än befintligt hår.

Att läsa i svagt ljus förstör din syn

Svagt ljus, leder till minskning av antalet blinkningar, och leder till obehag såsom uttorkning. Det är troligtvis denna fysiologiska upplevelse av ögonbelastning, som ligger till grund för myten. Även om läsning i svagt ljus ger känslor av obehag, leder inte detta till några kvarstående effekter. Det finns en konsensus inom oftalmologin att läsning i svagt ljus inte skadar dina ögon.

Att äta kalkon gör dig dåsig

Denna myt grundar sig i att kalkon innehåller tryptofan, vilket är en aminosyra som är involverad i sömn- och humörkontroll, och således skulle orsaka dåsighet. Kalkon innehåller dock inte några exceptionella nivåer av tryptofan. Faktum är att kyckling och nötkött har liknande mängder av tryptofan (350 mg per 115 g). Fläskkött och ost innehåller faktiskt mer tryptofan per gram än kalkon.

Det finns andra fysiologiska mekanismer som förklarar dåsighet efter måltid, nämligen att alla större måltidsintag (oavsett vad du äter), kan orsaka trötthet på grund av att blodflödet omfördelas till magen (för att kunna spjälka födan). Detta leder till en viss minskning av blodflöde och syresättning till hjärnan.

Mobiltelefoner skapar elektromagnetiska störningar på sjukhus

Forskare har letat intensivt, utan att hitta några bekräftade dödsfall orsakade av användning av mobiltelefoner på sjukhus. Det finns rapporter om att mindre allvarliga incidenter, såsom falsklarm på monitorer, fel i infusionspumpar och felaktiga avläsningar av hjärtmonitorer har ägt rum. Wall Street Journal publicerade 1993 en artikel, där mer än 100 rapporterade fall av störningar av medicintekniska produkter beskrevs. I samband med detta förbjöd många sjukhus användning av mobiltelefoner, vilket gjort myten mer seglivad.

Trots oron, finns det mycket lite bevis för att detta påstående är korrekt. En studie i Storbritannien visade att mobiltelefoner störde bara 4 % av utrustning, på ett avstånd mindre än 1 meter. Mindre än 0,1 % visade allvarliga effekter. Vid Mayo Clinic genomfördes 2005 tester med 16 medicinska apparater och sex mobiltelefoner. Förekomsten av kliniska viktiga störningar var 1,2 %. Även studier i Europa har visat på minimal störning, på avstånd mindre än 1 meter. Nya tekniska förbättringar kan minska även denna minimala störning. En studie från 2007 undersökte ”normal mobiltelefonanvändning” och fann inga störningar över huvud taget under 300 tester, i 75 behandlingsrum.

Däremot, så antyds det, i en stor undersökning, att läkares användning av mobiltelefoner associeras med mindre risk för medicinska fel, till följd av förbättrad kommunikation.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2151163/

Vad är ett virus?

Virus, är de minsta biologiska enheterna (ca 1000 gånger mindre än bakterier) som kan orsaka sjukdom (viros). Det finns mer än 600 virus som kan infektera människan. Eftersom virus saknar egen ämnesomsättning, samt egen möjlighet till reproduktion, räknas de inte som en livsform. Virus definieras som obligata intracellulära parasiter. Ett virus kan inte heller föröka sig på egen hand, men kan dock överleva länge på ytor (som t.ex. handtag). Dess genetiska arvsmassa består av antingen DNA (dioxiribonukleinsyra) eller RNA (ribonukleinsyra), och skyddas av ett proteinhölje med partiklar, vilket gör att virus kan tränga in i kroppens celler genom att binda till receptorer på cellens yta. Ett virus har förmåga att ”kapa” eller ”ta över” andra celler, för att genom värdcellen tillverka nya virus (replikation).

SARS-CoV-2-viruset (coronavirus) infekterar lungornas alveolära epitelceller genom receptor-medierad endocytos via angiotensin-converting enzyme II (ACE2). SARS-CoV-2 härstammar från fladdermöss och smittade människa genom i ett intermediär-djur i Wuhan, Kina. Inkubationstid ca 2 – 14 dagar.

Hur sprids virus?

Främst via kroppsvätskor, luft (aerosolsmitta), fysisk kontakt, avföring. Eftersom virus inte är levande partiklar, är de tåliga mot tuffa miljöer både utanför och inne i kroppen. Virus kan inte förflytta sig av egen kraft, utan behöver komma i kontakt med en värdcell för att kunna replikera sig.

Hur skyddar man sig mot virus?

Med tanke på det stora antalet virus som kan drabba människan, dess förmåga att överleva och mutera, är det i praktiken omöjligt att inte exponeras för virus. Vacciner har gjort det möjligt att öka kroppens beredskap för att bekämpa vissa virus. T.ex så vaccineras barn mot Hepatit B-virus. De vanligaste sjukdomarna som orsakas av virus är förkylning och influensa. Anledningen till att vi drabbas av dessa sjukdomar flera gånger, beror på att virusets genom (genetiska arvsmassa) är ”ostabilt” och kan således mutera sig, vilket gör det omöjligt för kroppens immunförsvar att känna igen viruset. Läkemedel mot virusinfektion kallas för antivirala läkemedel. Antivirala läkemedel utövar ofta sin effekt genom att bromsa virusets replikation. Används för att t.ex. sakta ner förloppet vid HIV.

Exempel på antivirala läkemedel: Aciclovir, Zanamivir, valaciclovir.

Reproduktionstal (R0)

Inom epidemiologin är reproduktionstalet R0 ett viktigt begrepp, och innebär hur många individer som smittas och blir sjuka, av den person som redan är sjuk. Alltså det genomsnittliga antalet sekundärinfektioner i en population som saknar immunitet.

Ett användningsområde för reproduktionstalet R0 är att det gör det möjligt att bedöma hur smittsam en sjukdom är. R0 är inte konstant för alla organismer, eller i alla miljöer, utan varierar beroende miljöfaktorer såsom befolkningstäthet, befolkningens beteende, skyddsåtgärder, sanitär standard osv. En annan viktig användning av reproduktionstalet är att det går att bestämma hur många som behöver vaccineras för att undvika framtida utbrott.

Initialt var reproduktionstalet R0 för covid-19 mellan 2 – 3, men efter begränsningsåtgärder införlivats (”lock down”), sjönk R0 till under 1. Detta är endast preliminära data, då ett reproduktionstal först går att utläsa efter ett utbrott/pandemi. För influensa brukar R0 vara strax över 1, men tittar man på vattkoppor och mässling kan det ligga mellan 10 – 20.

SjukdomR0
Mässling12–18
Vattkoppor10–12
Påssjuka10–12
Polio5–7
Röda hund5–7
Kikhosta5.5
Smittkoppor3.5–6
COVID-191.4–5.7
HIV/AIDS2–5
SARS3.1–4.2
Vanlig förkylning2–3
Difteri1.7–4.3
Influensa1.4–2.8
Ebola1.5–1.9
MERS0.3–0.8
Reproduktionstal (R0) för några vanliga sjukdomar

Källor / Läs mer

https://wwwnc.cdc.gov/eid/article/25/1/17-1901_article

http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/301326_britton.pdf

https://rt.live/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7178885/

Ribonukleinsyra

Människans genetiska arv lagras i deoxyribonukleinsyra (DNA), medans virus använder ribonukleinsyra (RNA). Ribonukleinsyra är en komplicerad makromolekyl, återfinns i alla levande organismer. RNA är uppbyggd av sammankopplade nukleotider. Det är nukleotiderna som är byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker (deoxiribos i DNA och ribos i RNA) och en eller flera fosfatgrupper.

Skillnader mellan DNA och RNA

DNARNA
Stort genom, är ej lika beroende av sin värdLitet genom, mycket beroende av sin värd
Långsam replikationSnabb replikation
Har mekanismer för att repareraSaknar mekanismer för att reparera
Låg mutabilitetHög mutabilitet (t.ex. influensavirus)
Kvävebaserna är
* adenin (A)
* tymin (T)
* cytosin (C)
* guanin (G)
Kvävebaserna är
* adenin (A)
* guanin (G)
* cytosin (C)
* uracil (U)

Ett RNA-virus är ett virus med ribonukleinsyra som dess genetiska material. Denna arvsmassa kan vara enkelsträngad eller dubbelsträngad. Virus är alltid parasiter, och behöver således en värdcell för att kunna replikera sig. Exempel på RNA-virus: COVID-19, SARS, Hepatit C och E, Ebola.