Månad: maj 2020

Man ska dricka minst åtta glas vatten om dagen

En vanlig myt, som man med jämna mellanrum hör någon uttala. En rekommendation från 1945 löd att ”en lämplig mängd vatten för vuxna kan vara 2,5 liter dagligen. En vanlig standard för olika personer är 1 milliliter för varje matkalori. Det mesta av denna mängd vatten finns i livsmedel”.

Om man förbiser den sista meningen, kan uttalandet tolkas som att man ska dricka åtta glas vatten om dagen, vilket rekommendationen inte var.

Det finns ingen evidens som stöder rekommendationen att dricka sex till åtta glas vatten om dagen. Studier har visat en genomsnittlig konsumtion av juice, mjölk och koffeinhaltiga drycker är tillräckligt.

Dock finns det gott om evidens för att ett överskott av vatten är farligt, och kan leda till vattenintoxikation med hyponatremi och till och med dödsfall som resultat.

Vi använder endast 10 % av våra hjärnor

Denna seglivade myt uppkom 1908 som då propagerades ut för att förespråka kraften i självförbättring, och att varje individ har latenta förmågor. Detaljerade studier, med undersökning av hjärnan, har återkommande misslyckats med att identifiera de ”icke-fungerande” 90 %. Hjärnavbildningsstudier visar att inget område i hjärnan är helt tyst eller inaktivt. Studier på hjärnans metabolism avslöjar att hjärnan inte har några vilande områden.

Hår och naglar fortsätter att växa när en person avlider

Myter och fantasier kring döden har alltid fascinerat människan. Dock så kräver tillväxt av hår och naglar en komplex hormonreglering som inte upprätthålls efter dödens inträffande. Denna myt bottnar dock i ett biologiskt fenomen som kan uppstå efter döden. Hudläkare förklarar att dehydrering (uttorkning) efter döden leder till att huden dras tillbaka runt håret eller naglar. Detta skapar en illusion att hår och naglar växer, men så är inte fallet.

Rakning av hår gör att det växer tillbaka snabbare, mörkare eller grövre

Detta är en vanlig övertygelse som bl.a. sprids i media, titt som tätt. Det finns dock starka vetenskapliga bevis som motstrider dessa påståenden. Redan 1928 visade en klinisk prövning att rakning inte hade någon effekt på ovan nämnda påstående. Även senare studier har bekräftat detta. Rakat hår saknar den finare avsmalningen som ses vid änden av orakat hår, vilket kan ge ett intryck av grovhet. Det nya håret har heller inte blivit utsatt för sol, eller annan kemisk exponering, vilket resulterar i att utseendet verkar mörkare än befintligt hår.

Att läsa i svagt ljus förstör din syn

Svagt ljus, leder till minskning av antalet blinkningar, och leder till obehag såsom uttorkning. Det är troligtvis denna fysiologiska upplevelse av ögonbelastning, som ligger till grund för myten. Även om läsning i svagt ljus ger känslor av obehag, leder inte detta till några kvarstående effekter. Det finns en konsensus inom oftalmologin att läsning i svagt ljus inte skadar dina ögon.

Att äta kalkon gör dig dåsig

Denna myt grundar sig i att kalkon innehåller tryptofan, vilket är en aminosyra som är involverad i sömn- och humörkontroll, och således skulle orsaka dåsighet. Kalkon innehåller dock inte några exceptionella nivåer av tryptofan. Faktum är att kyckling och nötkött har liknande mängder av tryptofan (350 mg per 115 g). Fläskkött och ost innehåller faktiskt mer tryptofan per gram än kalkon.

Det finns andra fysiologiska mekanismer som förklarar dåsighet efter måltid, nämligen att alla större måltidsintag (oavsett vad du äter), kan orsaka trötthet på grund av att blodflödet omfördelas till magen (för att kunna spjälka födan). Detta leder till en viss minskning av blodflöde och syresättning till hjärnan.

Mobiltelefoner skapar elektromagnetiska störningar på sjukhus

Forskare har letat intensivt, utan att hitta några bekräftade dödsfall orsakade av användning av mobiltelefoner på sjukhus. Det finns rapporter om att mindre allvarliga incidenter, såsom falsklarm på monitorer, fel i infusionspumpar och felaktiga avläsningar av hjärtmonitorer har ägt rum. Wall Street Journal publicerade 1993 en artikel, där mer än 100 rapporterade fall av störningar av medicintekniska produkter beskrevs. I samband med detta förbjöd många sjukhus användning av mobiltelefoner, vilket gjort myten mer seglivad.

Trots oron, finns det mycket lite bevis för att detta påstående är korrekt. En studie i Storbritannien visade att mobiltelefoner störde bara 4 % av utrustning, på ett avstånd mindre än 1 meter. Mindre än 0,1 % visade allvarliga effekter. Vid Mayo Clinic genomfördes 2005 tester med 16 medicinska apparater och sex mobiltelefoner. Förekomsten av kliniska viktiga störningar var 1,2 %. Även studier i Europa har visat på minimal störning, på avstånd mindre än 1 meter. Nya tekniska förbättringar kan minska även denna minimala störning. En studie från 2007 undersökte ”normal mobiltelefonanvändning” och fann inga störningar över huvud taget under 300 tester, i 75 behandlingsrum.

Däremot, så antyds det, i en stor undersökning, att läkares användning av mobiltelefoner associeras med mindre risk för medicinska fel, till följd av förbättrad kommunikation.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2151163/