Essentiell tremor

Oklar neurologisk rubbning som är till stor del ärftlig, kallas ibland familjär tremor. Relativt vanlig, ses hos 5% hos personer över 60 år. Kan debutera tidigt (skolåldern). Sen debut kallas senil tremor. Essentiell tremor är tre gånger vanligare än Parkinsons sjukdom.

Symtom

Ofrivilliga rörelser (hyperkinesi), ofta i övre extremiteter men även huvud, ben och bål. Även rösten och tunga kan påverkas.
Skakningarna vid essentiell tremor är ofta snabba och finvågiga. Vid Parkinssons är skakningarna långsamma och grovvågiga.
Tremorn kan i svåra fall vara invalidiserande med stor påverkan på ADL.

Diagnos

Finvågig, snabb tremor, som debuterar efter 40 års ålder. Ofta finns hereditet. Patienten beskriver ofta att skakningarna funnits under många år.

Vid essentiell tremor rör det sig om postural- och intentionstremor (se nedan) till skillnad mot Parkinsons där det finns vilotremor.

Tremorn försämras vid stress och lindras tillfälligt av alkohol (obs! självmedicinering). Sker ofta en långsam försämring av tremorn med stigande ålder.

Behandling

Symtomatisk läkemedelsbehandling, då botemedel saknas. Svårare fall behandlas med elektrostimulering av hjärnan (Deep Brain Stimulation). Eventuellt utesluta andra orsaker som t.ex. läkemedelsutlöst tremor, hypertyreos.

Olika typer av tremor

  • Postural tremor. Ej tremor i vila. Accentueras vid statisk belastning. Ökad vid stress. Postural tremor ses vid essentiell tremor.
  • Vilotremor. Tremor dämpas vid rörelse, vanligaste orsak är Parkinsons sjukdom.
  • Intentionstremor. Accentureras vid dynamisk aktivering (t.ex peka med handen/armen). Tremorn försvinner i vila.

Latent autoimmun diabetes hos adulta (LADA)

Kallas också för ”diabetes 1.5”. LADA är en diabetestyp med drag av både typ 1- och typ 2-diabetes. LADA är en autoimmun sjukdom, där de insulinproducerande betacellerna på langerhanska öarna förstörs likt vid typ 1. Men de drabbade är äldre, oftast >35, och det är ett långsammare förlopp likt vid typ 2-diabetes.

Den autoimmuna destruktionen går inte lika fort som vid typ 1-diabetes. Insulinprodukten bevaras alltså längre än vid typ 1. 10% av de över 35 som får diabetes har LADA.

Diagnostik

Patienten är ofta överviktig, fysisk inaktiv, har höga blodfetter och högt blodtryck. Uppfattas kliniskt som typ 2-diabetiker. Blodprov visar antikroppar mot insulinproducerande celler (anti-GAD). Vid LADA kräver patienten inte insulinbehandling inom minst 6 månader efter diagnos.

Riskfaktorer

Ärftlighet, övervikt, ålder, fysisk inaktivitet.

Behandling

Fysisk aktivitet, kost- och livsstilsförändringar. Mediciner som ökar insulinproduktionen samt ökar insulinkänsligheten. Läkemedelsbehandling i tablettform blir dock ganska snart otillräcklig och patienten behöver då ta insulin istället. Det rekommenderas dock tidigt insatt insulinbehandling för att skona betaceller och minska risken för komplikation av högt blodsocker.

Källor / Läs mer:

https://link.springer.com/article/10.1007/s00125-005-1960-7

https://academic.oup.com/jcem/article/94/12/4635/2596267