Månad: augusti 2020

Erytrocyternas funktion är att med hjälp av hemoglobin transportera syre från lungor till kroppens celler. Erytrocyter är cirkelrunda, bikonkava och platta och har en diameter på 0,008 mm.

I kroppen finns ett enormt stort antal erytrocyter, nämligen lika många som summan av alla andra celltyper, cirka 25 000 miljarder.

Erytrocyter har ingen cellkärna, eller cellorganeller (som t.ex mitokondrier).

Se Infomeds video om erytrocyter och gasutbytet

Bildning av erytrocyter

Produktion av erytrocyter sker genom delning av stamceller. När människan är i fosterstadiet så sker erytrocytbildningen främst i lever och mjälte, men övertas senare av benmärgen.

Erytrocyter saknar både DNA och RNA och kan således inte bilda proteiner för cellreparation vid skador de får när de pressas igenom trånga kapillärer. En erytrocyts livslängd är cirka 120 dagar. De dör cirka tre miljoner erytrocyter varje sekund. Motsvarande antal nybildas varje sekund.

Erytropoetin

Hormonet erytropoetin bildas i njurarna, och utsöndras till blodet om syretransporten till njurarna avtar. Hormonet cirkulerar i blodet och stimulerar omogna erytrocytceller i benmärgen till ökad celldelning.

Höghöjdsträning

På höga höjder är syrgastrycket lågt, och därmed blir det minskat syrgastryck i alveolerna. Effekten blir en minskad syremängd i blodet. Det leder till att hormonet erytropoetin kommer att frisläppas från njurarna, för att öka antalet erytrocyter. Det tar kroppen 1-2 dagar för kroppen att anpassa sig till det minskade syrgastrycket. Antalet erytrocyter kommer successivt att normaliseras vid återkomst till havsnivå.

Hemoglobin (Hb)

Varje erytrocyt har cirka 270 miljoner hemoglobinmolekyler, och det är hemoglobinet som binder syre. En hemoglobinmolekyl, som bär på en (1) järnatom kan binda 4 syremolekyler (O2).

Det är hemoglobinet som ger blodet dess röda färg. Molekylen är ljusröd när den är syremättad, och blåaktig när den inte innehåller syre.

Järn

Det är järnet i hemoglobinproteinet som binder syret. När erytrocyter dör så frigörs järnet. Det binder då till ett transportprotein som heter transferrin, och tas upp av lever och benmärg för att återanvändas. Kvinnor förlorar järn i menstruationsblodet, som behöver ersättas, vanligtvis med kost som är järnrik, t.ex. bönor, kött, lever, grönsaker.

Vitamin B12 och folinsyra

För att celldelningen ska fungera optimalt och kroppen ska kunna tillgodose tillräcklig mängd erytrocyter behöver vitamin B12 och folinsyra.

Vi säkerställer att vi får i oss tillräcklig mängd vitamin B12 (kobalamin) att äta animaliska produkter. Vitamin B12 bildas även av vissa bakterier. Den vanligaste orsaken till B12-brist är dock inte att kosten inte håller B12, utan att magsäcken inte producerar intrinsic factor, som är nödvändigt för att kroppen ska kunna absorbera B12 i tarmen.

Vi får i oss folinsyra genom grönsaker och animaliska produkter. Det uppstår lättare brist på folinsyra vid graviditet på grund av fostrets höga celldelningshastighet.