Kroppstemperatur & feber

Feber innebär en stegring av kroppstemperatur och beror på att hypothalamus (”kroppens termostat”) är inställd på en högre temperatur än normalt.

När kroppstemperaturen stiger

När hypothalamus ställer om kroppen på en högre kroppstemperatur så minskar värmeavgivningen, och värmeproduktionen i kroppen stiger.

  • Vi känner oss kalla
  • Håren reser sig
  • Kroppen blir blek
  • Vi kryper ihop och börjar huttra.

När kroppstemperaturen normaliseras

När hypothalamus, efter en period med feber, åter ställer in sig på ’normal’ kroppstemperatur – så blir värmeavgivningen större än värmeproduktionen tills dess att vi återfått normal kroppstemperatur.

  • Blodkärlen utvidgas
  • Vi börjar svettas

Varför får vi feber?

Framförallt är det vid bakterie- och virusinfektioner som vi får feber, men även skador på våra vävnader kan orsaka feber.

Pyrogener

Substanser som framkallar feber, kallas för pyrogener. Många ämnen som produceras av bakterier har en pyrogen effekt i kroppen. Även kroppens egna makrofager frisätter pyrogener när de aktiveras.

Infomeds video om kroppstemperatur och feber

Fördelar med feber

Studier på människor har visat att vattkopp- och malarieinfektioner läker långsammare om febernedsättande läkemedel ges. Kroppens egna pyrogena cytokiner har också visat sig stärka immunförsvaret, vilket ökar kroppens försvar mot infektioner.

Feber, är också en viktig signal att någonting är fel. Utan denna signal skulle en infektion kunna pågå att vi märker det.

Nackdelar med feber

Långvarig feber är däremot skadligt, och en allt för hög kroppstemperatur en längre tid kan skada nervsystemet.

För varje grads ökning av kroppstemperaturen ökar metabolismen med 15 % samt en pulsökning med 15 slag per minut. Feber ger också en vätskeförlust (pga svettning) som hos redan sjuka (och äldre) personer kan få stora konsekvenser.

Vad är normal kroppstemperatur?

Normal kroppstemperatur varierar från individ till individ, men vanligt ligger temperaturen mellan 36.0 och 37.8 grader Celsius. Kroppstemperaturen varierar under dygnet, högre på kvällen än på morgonen. Vid fysisk aktivitet, matintag och starka känsloreaktioner stiger temperaturen. Kvinnor kan även ha något högre kroppstemperatur efter ägglossning fram till menstruation.

Läkemedel

De vanligaste febernedsättande läkemedlen är paracetamol, ibuprofen och acetylsalicylsyra.

Källor / Läs mer

http://www.jmedtropics.org/article.asp?issn=2276-7096;year=2018;volume=20;issue=2;spage=79;epage=82;aulast=Shehu

https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/infektioner/feber/feber/

https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1751143715608642

https://link.springer.com/article/10.1186/s13054-020-02976-6

Erytrocyter (röda blodkroppar)

Erytrocyternas funktion är att med hjälp av hemoglobin transportera syre från lungor till kroppens celler. Erytrocyter är cirkelrunda, bikonkava och platta och har en diameter på 0,008 mm.

I kroppen finns ett enormt stort antal erytrocyter, nämligen lika många som summan av alla andra celltyper, cirka 25 000 miljarder.

Erytrocyter har ingen cellkärna, eller cellorganeller (som t.ex mitokondrier).

Se Infomeds video om erytrocyter och gasutbytet

Bildning av erytrocyter

Produktion av erytrocyter sker genom delning av stamceller. När människan är i fosterstadiet så sker erytrocytbildningen främst i lever och mjälte, men övertas senare av benmärgen.

Erytrocyter saknar både DNA och RNA och kan således inte bilda proteiner för cellreparation vid skador de får när de pressas igenom trånga kapillärer. En erytrocyts livslängd är cirka 120 dagar. De dör cirka tre miljoner erytrocyter varje sekund. Motsvarande antal nybildas varje sekund.

Erytropoetin

Hormonet erytropoetin bildas i njurarna, och utsöndras till blodet om syretransporten till njurarna avtar. Hormonet cirkulerar i blodet och stimulerar omogna erytrocytceller i benmärgen till ökad celldelning.

Höghöjdsträning

På höga höjder är syrgastrycket lågt, och därmed blir det minskat syrgastryck i alveolerna. Effekten blir en minskad syremängd i blodet. Det leder till att hormonet erytropoetin kommer att frisläppas från njurarna, för att öka antalet erytrocyter. Det tar kroppen 1-2 dagar för kroppen att anpassa sig till det minskade syrgastrycket. Antalet erytrocyter kommer successivt att normaliseras vid återkomst till havsnivå.

Hemoglobin (Hb)

Varje erytrocyt har cirka 270 miljoner hemoglobinmolekyler, och det är hemoglobinet som binder syre. En hemoglobinmolekyl, som bär på en (1) järnatom kan binda 4 syremolekyler (O2).

Det är hemoglobinet som ger blodet dess röda färg. Molekylen är ljusröd när den är syremättad, och blåaktig när den inte innehåller syre.

Järn

Det är järnet i hemoglobinproteinet som binder syret. När erytrocyter dör så frigörs järnet. Det binder då till ett transportprotein som heter transferrin, och tas upp av lever och benmärg för att återanvändas. Kvinnor förlorar järn i menstruationsblodet, som behöver ersättas, vanligtvis med kost som är järnrik, t.ex. bönor, kött, lever, grönsaker.

Vitamin B12 och folinsyra

För att celldelningen ska fungera optimalt och kroppen ska kunna tillgodose tillräcklig mängd erytrocyter behöver vitamin B12 och folinsyra.

Vi säkerställer att vi får i oss tillräcklig mängd vitamin B12 (kobalamin) att äta animaliska produkter. Vitamin B12 bildas även av vissa bakterier. Den vanligaste orsaken till B12-brist är dock inte att kosten inte håller B12, utan att magsäcken inte producerar intrinsic factor, som är nödvändigt för att kroppen ska kunna absorbera B12 i tarmen.

Vi får i oss folinsyra genom grönsaker och animaliska produkter. Det uppstår lättare brist på folinsyra vid graviditet på grund av fostrets höga celldelningshastighet.

Youtube - Infomed

Nervcellen (neuron)

Människans hjärna väger 1,5 kg består av ungefär 100 miljarder nervceller. De kan se ut på olika sätt, beroende på dess funktion och lokalisation, men de har mycket gemensamt.

De allra flesta nervceller, som också kallas för neuron, består av följande:

  • Cellkropp (soma)
  • Cellkärna
  • Dendriter
  • Axon (som ibland omges av myelin)

Se Infomeds video om nervcellens anatomi och funktion:

Cellkropp (soma) och cellkärna

Nervens cellkropp (soma betyder kropp), är cellens centrala parti och innehåller cellkärnan. Här regleras ämnesomsättningen och proteintillverkningen. Dendriterna utgår från cellkroppen.

Dendriter

Dendriter är utskott från nervcellskroppen och kan variera i antal (0 – 20). Dendriterna har till uppgift att ta emot information från dess omgivning. Informationen, som är biokemisk, kan sedan leda till en stimulering eller inhibering.

Axon

Axonet, som också kallas ”nervtråd”, för nervimpulsen vidare till en mottagarcell. En axon kan vara väldigt lång, upp emot 1 meter (från ryggmärg till muskler). Axoner är specialiserade på att överföra signaler över långa sträckor, på kort tid. För att nervimpulser ska ske mycket fort, är en del axoner omgivna av s.k myelinhölje.

Myelin

Myelin, som omger ett axon, är en isolerande skida som gör att axonet kan fortleda nervimpulsen snabbare. Mellan myelinskidorna finns små mellanrum. Dessa mellanrum kallas för Ranviers nod. Dessa mellanrum medför att nervimpulsen ”hoppar” från nod till nod. Ett myeliniserat axon kan skicka nervimpulser så fort som i 360 km / timmen.

Signalsubstanser / neurotransmittorer

Signalsubstanser är de kemiska budbärare som korsar mellanrummet mellan axon och dendrit. Det finns ett stort antal signalsubstanser, varav några är

  • Acetylkolin
  • Noradrenalin
  • Adrenalin
  • Dopamin
  • Glutamat
  • GABA (gamma-amino-buteric-acid, sv: gamma-amino-smörsyra)

Dessa signalsubstanser kan ha excitatorisk effekt, eller en inhiberande effekt. Det område mellan axon och dendrit, där signalsubstanserna färdas, kallas för den synaptiska klyftan.

Synaptisk klyfta

Är mellanrummet mellan axon och dendrit. När en nervsignal når axonterminalen frisläpps signalsubstanser från nervändslutet i s.k vesiklar (blåsor). Dessa frisläpps i den synaptiska klyftan för att sedan binda på receptorer på dendriten (eller ibland själva cellkroppen). När receptorer mottar signal, sker en reaktion i den mottagande cellen. Reaktionen kan vara excitatorisk eller inhibatorisk.

Nervceller som skickar information kallas för presynaptiskt neuron, och nervceller som tar emot information kallas för postsynaptiskt neuron.