CRP (C-Reaktivt Protein)

Referensintervall: <3 mg/L

CRP är ett akutfasprotein som stiger vid ffa bakteriella infektioner. Själva proteinet hjälper till att förgöra bakterier vid en infektion, samt hjälper kroppen att göra sig med ämnen från skadade celler. Syntesen sker i levern.

Ett CRP-värde ökar redan efter några timmar vid en infektion. Ett högre CRP-värde (>100) tyder på en bakteriell infektion menads ett mindre värde (<40) ses vid virusinfektioner. Däremot vid en begränsad bakteriell infektion (t.ex svalginfektion), kan även då CRP-värdet vara relativt lågt.

Ett CRP kan hjälpa till i diagnostiskt syfte (t.ex att skilja mellan reumatoid artrit och artros). CRP berättar även hur väl en behandling fungerar.

Amylas

Används för att diagnostisera pankreatit samt bedöma dess funktionalitet. Amylas produceras primärt i exokrina delen av pankreas.
Vid akut pankreatit sker en stegring 2-12 timmar efter påbörjad inflammation, värdena sjunker till normalt efter 3-4 dagar. En ökning med 4-6 ggr normalvärdet är inte ovanligt. En maximal nivå ses efter 12-72 timmar. Ökningen av amylas korrelerar ej med svårighetsgraden. Hos vissa individer sker ingen stegring. En normalisering av amylas betyder således ej att inflammationen passerat.

Eftersom amylas även produceras i tex tunntarmens mukosa, salivkörtlar och ovarier är det inte specifikt vid pankreasengagemang. Förhöjt amylas kan även ses vid ektopisk graviditet och intestinal infarkt.

Prostataspecifikt antigen (PSA)

Används för att screena män beträffande prostatacancer och monitorera behandlingsresultat. Ett positivt PSA är ej specifikt för malignitet. PSA är ett glykoprotein som produceras i prostatakörteln. Normalt sekreteras väldigt lite PSA ut i blodet. Vid benign prostatahypertrofi, prostatit eller prostatacancer kan förhöjt PSA-värde förekomma. För att bekräfta diagnosen behövs biopsi av prostata.

D-dimer

Visar intravaskulär koagulation och fibrinolys. Finns starkt samband för att utesluta lungemboli och djup ventrombos om d-dimer är negativt.

D-dimer kan vara förhöjt hos individer med tillstånd där den intravaskulära koagulationen påverkas, tex aktiv eller nyligen blödning, hematom, trauma, operation, graviditet, leversjukdom, malignitet, inflammation.

Nivån av D-dimer korrelerar ej med svårighetsgraden.