Etikett: corona

Vad är en cytokinstorm?

Infomed Lämna en kommentar

Cytokinstorm är en slags hyperinflammation, och leder inte sällan till multiorgansvikt med dödligt utfall. Det är därför viktigt att snabbt bryta inflammationsprocessen.

När immunförsvaret blir överstimulerat (dysregulerat) – som vid en cytokinstorm – kan det leda till bl.a. multiorgansvikt, liknande vid bakterieorsakad sepsis.

Detta ovanliga men mycket allvarliga medicinska tillstånd har blivit högaktuellt med anledning av COVID-19. Men begreppet cytokinstorm berör också flera liknande tillstånd som makrofagaktiveringssyndrom och sekundär hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH, kallas ibland även för hemofagocytiskt syndrom).

Vad är cytokiner?

Cytokiner, är peptider (små proteiner) och hjälper bland annat till att reglera immunförsvarets reaktion, och dess inverkan vid inflammation. Cytokiner fungerar som kemiska budbärare (signalmolekyler) men kan inte korsa cellmembranet, utan utövar sin effekt genom att binda till receptorer på cellens yta.

Cytokiner har en s.k. pleiotropisk effekt – det betyder att de kan binda till fler olika typer av receptorer.

Det finns flera olika typer av celler i kroppen som kan producera cytokiner, bland annat:

  • T-Lymfocyter
  • B-Lymfocyter
  • Makrofager
  • Mastceller

Exempel på cytokiner:

  • IL-6 (Interleukin-6)
  • IL-10 (Interleukin-10)
  • TNF- α (tumörnekrosfaktor-alfa)

Cytokiner koordinerar immunförsvarets attack

Cytokiner hjälper immunförsvaret att koordinera sin attack vid en infektion. Men i vissa fall sker det en cytokinproduktion utan kontroll. Detta kallas för en ”positiv feed-back-loop” och kan beskrivas enligt nedan:

  1. Immunceller frisläpper cytokiner
  2. Dessa cytokiner får kroppen att bilda mer immunceller
  3. De nybildade immuncellerna frisläpper ännu fler cytokiner
    Osv… En ”positiv feed-back-loop” är satt i rörelse.

Läs mer: om antikroppar, som spelar en viktig roll i kroppens sätt bekämpa främmande mikroorganismer.

Cytokinstorm vid COVID-19

COVID-19 är en förhållandevis ny virussjukdom och det finns därför ännu inga enhetliga data och samband. Vad vi däremot vet är att cytokiner spelat en viktig roll i sjukdomsförloppen vid SARS (SARS-CoV-1), MERS, och även SARS-CoV-1 (COVID-19).

Alla sjukdomsframkallande organismer har förmåga att framkalla en hyperinflammation. Med tanke på denna okontrollerade inflammationens dödlighet pågår det därför flera studier för att ge klarhet i behandlingsriktlinjer och ge utökad kunskap inom området.

Läs mer: Kan man skydda sig mot virus och bakterier genom att bära munskydd?

Behandling vid cytokinstorm

Främst handlar det om att tidigt upptäcka att patienten har en pågående cytokinstorm. Ju tidigare man upptäcker det, desto större chans att kunna ge en framgångsrik behandling.

Behandlingen vid cytokinstorm är beroende av många saker, som patientens status och underliggande sjukdomar, samt vad som orsakat hyperinflammationen (t.ex. cancer, blodsjukdom, virus, bakterie, parasit).

Främst vill man stötta kroppens möjlighet att bekämpa eventuella sjukdomsframkallande mikroorganismer och minska den okontrollerade frisläppningen av cytokiner, detta kan göras med bl.a. bredspektrumantibiotika, immunhämmande läkemedel, kortison, interleukin-blockader.

Läs mer: Vad är ett virus?

Eng: Fördjupande filmer om cytokinstorm

Källor / Läs mer:

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/behandling-av-covid-19-viktigt-att-beakta-hyperinflammation/

https://neuro.se/artiklar/diagnos/cytokinstormar-aer-problemet/

https://www.karolinska.se/KUL/Alla-anvisningar/Anvisning/10125

https://www.breakthroughs.com/foundations-science/inside-cytokine-storm-when-your-immune-system-too-strong

https://www.jhltonline.org/article/S1053-2498(20)31473-X/fulltext

https://www.thelancet.com/pdfs/journals/lancet/PIIS0140-6736(20)30628-0.pdf

https://en.wikipedia.org/wiki/Interleukin

http://www.radio.cuci.udg.mx/bch/ES/papers/CytokinesReceptors_ClinImmunol_2019-Chap9-p127.pdf

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2300

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/sallsynta-halsotillstand/hemofagocyterande-syndrom/

https://mesh.kib.ki.se/term/D016207/cytokines

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1359610120300927

PulmCrit- Timed & titrated use of steroid in COVID-19?
Covid-19 och sepsis

Samband mellan covid-19 och förlust av smak och luktsinne

Infomed Lämna en kommentar

I samband med att fler och fler vetenskapliga studier presenteras angående covid-19, har det blivit allt tydligare att förlusten av smak och lukt kan vara ett tidigt symtom på att man är infekterad. Vissa har även rapporterat att smak- och luktbortall är de enda symtom man haft. I många studier ser man att det är framförallt individer med en mild symtombild som rapporterat dessa symtom, vilket delvis kan förklaras av att de som vårdas på sjukhus med allvarliga symtom, är så allvarligt nedsatta att de inte noterar smak- och lukt. SARS-CoV-2 är bara ett av många virus som kan orsaka dysfunktion av smak- och luktsinnena. Nedan presenteras resultat av några studier där man ser ett klart samband mellan symtomen och SARS-CoV-2.

Relevanta medicinska termer:

  • Anosmi = förlust av luktsinne
  • Hyposmi = nedsatt luktsinne
  • Dysgeusia = nedsatt smaksinne

En studie använde sig av en digital plattform, där individer som testades för covid-19 fick svara på frågor om deras symtom, med fokus på lukt och smak. Av de som testade positivt för covid-19 rapporterade 70 % smak- och luktbortall. Jämfört med 16 % av de som testade negativt. Författarna till studien beskriver förlust av smak- och lukt som en (av flera) indikatorer på en covid-19-infektion. De fann en signifikant kemosensorisk association mellan covid-19 och smak- och luktbortfall.

I en annan studie fann man att 98 % av patienter som var covid-19-positiva hade någon form av nedsatt lukt.

Även om sambandet mellan nedsatt smak och lukt och SARS-CoV-2 inte är fullständigt klarlagd, är det flera forskare som vill att man är uppmärksam på fenomenet, och att det eventuellt bör föranleda att man testar individen för covid-19.

I en studie så fick man via en app rapportera in symtom. Mellan den 24 – 29:e mars 2020 rapporterade totalt 1 573 103 individer in deras symtom. Av de 1702 personer som uppgav att de testats för covid-19 och samtidigt uppvisat symtom såsom smak- och luktbortfall, 579 var positiva och 1123 var negativa. Forskarna fann att smak- och luktbortfall rapporterades hos 50 % av de covid-19-positiva, jämfört med 18 % av de som var negativa. Studien menar att det finns ett starkt samband med förlust av dessa symtom och att man infekterats av SARS-CoV-2.

Även en studie i Iran visar på ett tydligt samband mellan anosmi (nedsatt luktsinne) och covid-19.

I en studie fann man att mer än 85 % av de positiva covid-19-patienterna rapporterade nedsatt smak- och luktsinne, och föreslår att en plötslig nedsättning av dessa symtom behöver erkännas som ett viktigt symtom på covid-19-infektion.

Källor / Läs mer:

Association of Chemosensory Dysfunction and Covid-19 in Patients Presenting with Influenza-like Symptoms, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/alr.22579

A New Symptom of COVID-19: Loss of Taste and Smell, https://www.sochob.cl/web1/wp-content/uploads/2020/04/A-New-Symptom-of-COVID-19-Loss-of-Taste-and-Smell.pdf

Smell Dysfunction: A Biomarker for COVID-19, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/alr.22587

Loss of smell and taste in combination with other symptoms is a strong predictor of COVID-19 infection, https://www.medrxiv.org/content/medrxiv/early/2020/04/07/2020.04.05.20048421.full.pdf

Coincidence of COVID-19 epidemic and olfactory dysfunction outbreak, https://www.medrxiv.org/content/medrxiv/early/2020/03/27/2020.03.23.20041889.full.pdf

Olfactory and gustatory dysfunctions as a clinical presentation of mild-to-moderate forms of the coronavirus disease (COVID-19): a multicenter European study, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7134551/

Loss of smell or taste as the only symptom of COVID-19, https://tidsskriftet.no/en/2020/04/kort-kasuistikk/loss-smell-or-taste-only-symptom-covid-19

COVID-19 och graviditet

Infomed Lämna en kommentar

COVID-19 delar 79 % av nukleotiduppsättningen med SARS-CoV och 50 % med MERS-CoV. Alla tre virus tillhör gruppen betacoronavirus. Med anledning av detta innehåller artikeln även information om dessa virus effekter på graviditet.

SARS-viruset (SARS-CoV (Severe Acute Respiratory Syndrom))

rapporterades för första gången Guangdong-provinsen i Kina februari 2003. SARS spreds till nästan 30 länder, och resulterade i 8000 insjuknande och 770 dödsfall. Symtombilden är liknande som för COVID-19 (SARS-CoV-2), dvs feber, frossa, muskelvärk, hosta, andnöd, i vissa fall även diarré. Utbrottet av SARS minskade drastiskt när myndigheter vidtog åtgärder för att minska kontakten med smittsamma personer. Inga fall har rapporterats sedan 2004. 10 – 20 % av de som drabbades av SARS krävde mekanisk ventilation. 9 – 10 % av de som drabbades av SARS avled.

12 stycken gravida kvinnor insjuknade i Hong Kong, och 3 avled (25 %). De kliniska fynden och laboratorieresultaten var likadana som för de icke-gravida. Graviditetsresultaten varierade utifrån vilken trimester kvinnan befann sig i. Av dom 7 kvinnor som blev sjuka i den första trimestern, fick 4 kvinnor en spontanabort. 2 kvinnor valde att göra abort av sociala anledningar, efter att ha tillfrisknat från SARS-infektionen. 1 kvinna födde ett friskt barn efter en normal graviditetslängd.

Av de 5 kvinnor som insjuknade efter 24 veckors graviditet, föddes 4 barn prematurt (för tidigt). 3 av dessa barn fick förlösas med kejsarsnitt på grund av SARS-relaterade symtom. 2 av dessa barn hade andnöd vid födseln.

MERS-viruset (MERS-CoV) Middle East Respiratory Syndrom)

identifierades I Saudiarabien 2012. MERS spreds främst till närliggande länder, men även andra länder drabbades, bl.a. USA. Hittills finns det cirka 2500 inrapporterade fall av MERS-CoV och mer än 860 dödsfall har rapporterats. Till skillnad från SARS-CoV så rapporteras det fortfarande in nyinsjuknade individer. Även MERS symtombild påminner om COVID-19 (Se symtom ovan). Antalet dödsfall från sjukdomen är 35 – 40 %. Medianålder för de som utvecklar MERS är 50 år. Två tredjedelar är män. Sedan 2016 har antalet nyinsjuknade kraftigt minskat på grund av åtgärder från myndigheter. Det finns begränsad information om MERS effekter på gravida. I studien hittades 13 fall av gravida kvinnor som insjuknat i MERS. 2 av kvinnorna var symtomatiska (dvs uppvisade inga symtom). Bland de 11 kvinnor som uppvisade symtom, så manifesterades sjukdomen på liknande sätt som hos icke-gravida patienter. 7 av kvinnorna krävde intensivvård på grund av påverkan på andningsorganen. 5 kvinnor behövde ventilatorhjälp. 3 av kvinnorna avled.

Corona-viruset (COVID-19, SARS-CoV-2)

identifierades I Wuhan, Kina, December 2019. Den 31:a december 2019 blev WHO (Världshälsoorganisationen) informerade om ett utbrott av lunginflammation, av okänd härkomst. SARS-CoV-2 är ett betacoronavirus liknande SARS-CoV och MERS-CoV, och är nära släkt coronavirus som återfinns hos fladdermöss. Sjukdomsbilden för COVID-19 är liknande som för SARS-CoV och MERS-CoV. Studier har visat många av de som blir inlagda på sjukhus utvecklar en allvarlig form av lunginflammation. 23 – 32 % av dessa blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Av de patienter som blev inlagda avled 4 – 15 %. Medelåldern av inlagda patienter, var 49 – 56 år.  32 – 51 % hade en underliggande sjukdom. Cirka två tredjedelar var män. Reproduktionstalet (R0) för Corona-viruset är (utifrån tillgänglig data) 2.2.

Även om datan är begränsad, saknas det för närvarande evidens att gravida är mer mottagliga för coronavirus-infektioner (SARS och MERS). Det saknas också data som visar att gravida är mer mottagliga för COVID-19. Det är också oklart om gravida får mer allvarliga symtom av COVID-19 än icke-gravida.

Källor / Läs mer:

Vad är ett virus?

Infomed 1 kommentar

Virus, är de minsta biologiska enheterna (ca 1000 gånger mindre än bakterier) som kan orsaka sjukdom (viros). Det finns mer än 600 virus som kan infektera människan. Eftersom virus saknar egen ämnesomsättning, samt egen möjlighet till reproduktion, räknas de inte som en livsform. Virus definieras som obligata intracellulära parasiter. Ett virus kan inte heller föröka sig på egen hand, men kan dock överleva länge på ytor (som t.ex. handtag). Dess genetiska arvsmassa består av antingen DNA (dioxiribonukleinsyra) eller RNA (ribonukleinsyra), och skyddas av ett proteinhölje med partiklar, vilket gör att virus kan tränga in i kroppens celler genom att binda till receptorer på cellens yta. Ett virus har förmåga att ”kapa” eller ”ta över” andra celler, för att genom värdcellen tillverka nya virus (replikation).

SARS-CoV-2-viruset (coronavirus) infekterar lungornas alveolära epitelceller genom receptor-medierad endocytos via angiotensin-converting enzyme II (ACE2). SARS-CoV-2 härstammar från fladdermöss och smittade människa genom i ett intermediär-djur i Wuhan, Kina. Inkubationstid ca 2 – 14 dagar.

Hur sprids virus?

Främst via kroppsvätskor, luft (aerosolsmitta), fysisk kontakt, avföring. Eftersom virus inte är levande partiklar, är de tåliga mot tuffa miljöer både utanför och inne i kroppen. Virus kan inte förflytta sig av egen kraft, utan behöver komma i kontakt med en värdcell för att kunna replikera sig.

Hur skyddar man sig mot virus?

Med tanke på det stora antalet virus som kan drabba människan, dess förmåga att överleva och mutera, är det i praktiken omöjligt att inte exponeras för virus. Vacciner har gjort det möjligt att öka kroppens beredskap för att bekämpa vissa virus. T.ex så vaccineras barn mot Hepatit B-virus. De vanligaste sjukdomarna som orsakas av virus är förkylning och influensa. Anledningen till att vi drabbas av dessa sjukdomar flera gånger, beror på att virusets genom (genetiska arvsmassa) är ”ostabilt” och kan således mutera sig, vilket gör det omöjligt för kroppens immunförsvar att känna igen viruset. Läkemedel mot virusinfektion kallas för antivirala läkemedel. Antivirala läkemedel utövar ofta sin effekt genom att bromsa virusets replikation. Används för att t.ex. sakta ner förloppet vid HIV.

Exempel på antivirala läkemedel: Aciclovir, Zanamivir, valaciclovir.

Ribonukleinsyra

Infomed Lämna en kommentar

Människans genetiska arv lagras i deoxyribonukleinsyra (DNA), medans virus använder ribonukleinsyra (RNA). Ribonukleinsyra är en komplicerad makromolekyl, återfinns i alla levande organismer. RNA är uppbyggd av sammankopplade nukleotider. Det är nukleotiderna som är byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker (deoxiribos i DNA och ribos i RNA) och en eller flera fosfatgrupper.

Skillnader mellan DNA och RNA

DNARNA
Stort genom, är ej lika beroende av sin värdLitet genom, mycket beroende av sin värd
Långsam replikationSnabb replikation
Har mekanismer för att repareraSaknar mekanismer för att reparera
Låg mutabilitetHög mutabilitet (t.ex. influensavirus)
Kvävebaserna är
* adenin (A)
* tymin (T)
* cytosin (C)
* guanin (G)		Kvävebaserna är
* adenin (A)
* guanin (G)
* cytosin (C)
* uracil (U)

Ett RNA-virus är ett virus med ribonukleinsyra som dess genetiska material. Denna arvsmassa kan vara enkelsträngad eller dubbelsträngad. Virus är alltid parasiter, och behöver således en värdcell för att kunna replikera sig. Exempel på RNA-virus: COVID-19, SARS, Hepatit C och E, Ebola.