Kronisk, progressiv, smärtsam inflammatorisk sjukdom. Främst drabbas nedre delen av ryggraden och sacroiliacalederna. Dessa personer har en översjuklighet i hjärt- och kärlsjukdom.
Debutålder 15-30år (sällan över 45). Vanligare hos män. Diagnosen ställs oftast efter 5-10 års sjukdom då diagnos kräver verifierade förändringar på röntgen, då främst genom MR/rtg över bäckenlederna (man ser då benförstoring och ökad nybildning av ben)
Symtom: Smygande debut, duration > 3 mån, debut före 40 års ålder, dov diffus djup smärta i sätesregionen. Smärtan varierar till en början mellan sidorna, men drabbar med tiden båda sidorna. Ryggstelhet. Nattlig stelhet, störd nattsömn. Artrit från större leder (axlar, höfter, knän) kan vara debutsymtom. Smärta över stora muskelfästen. Irit (regnbågshinneinflammation)/främre uveit. Symtomen förbättras av rörelse, förvärras av vila. Morgonstelhet.
Kliniska fynd:
Direkt och indirekt smärta över sacroiliacaleder och ryggkotpelaren.
Inskränkt rörlighet i ryggen vid framåtflexion (flexion = böjning).
Inskränkt thoraxexpansion.
Perifera muskelfästesinflammation.
Artrit i stor led.
Irit/främre uveit.
Senare i sjukdomen kan det tillkomma retledningshinder på hjärtat (10-35%), aortainsufficiens, dyspné.
Lab: Bl.a. SR, CRP, Hb, LPK, TPB för att mäta graden av inflammation. Blodfetter för att bedöma riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom.
Behandling: NSAID, sjukgymnastik. Ev. TNF-hämmare. Sulfasazalin (vid perifera artriter och/eller när NSAID ej räcker). Kortisoninjektion.