hypertoni

Hypertoni (högt blodtryck)

Hypertoni är relativt vanligt förekommande, och upptäckts ofta vid en vanlig hälsoundersökningar, eller när man söker sjukvård för andra åkommor. Risken att drabbas av hypertoni ökar med ålder, och så många som 10 – 25 % av alla vuxna har hypertoni.

Definition 

Mild hypertoni 140-159 / 90-99 mmHg 
Måttlig hypertoni 160-179 / 100-109 mmHg 
Svår hypertoni 180/110 mmHg 
  • Mild hypertoni är alltså när man har ett systoliskt blodtryck mellan 140 – 159 mmHg, och ett diastoliskt blodtryck mellan 90 – 99 mmHg. 
  • Måttlig hypertoni, systoliskt mellan 160-179 mmHg och diastoliskt mellan och 100-109 mmHg
  • Svår hypertoni är alla blodtryck över 180/110 mmHg. 

Exakt vilket blodtryck som är önskat (målblodtryck) kan variera mellan olika individer. Här tar man hänsyn till ålder och eventuella sjukdomar. Exempelvis så vill man att en person som har diabetes, ska ha ett blodtryck under 140/80. 

Orsak

Flera faktorer, påverkar vårt blodtryck. Bland annat ålder, ärftlighet, kön.

Faktorer som har negativ inverkan på blodtryck som vi kan påverka:

  • Vikt
  • Psykosocial stress
  • Nikotin
  • Koffein
  • Alkohol
  • Sömnapné
  • Stillasittande livsstil

Primär (essentiell) och sekundär hypertoni

Hos de allra flesta, med högt blodtryck, så finns ingen känd orsak. Det kallas då för primär, eller essentiell hypertoni. Om man har högt blodtryck på grund av en annan sjukdom, så kallas det för sekundär hypertoni. Inte sällan finns då en underliggande njursjukdom. 

Infomeds video om fysiologin kring blodtryck

Symtom

Ibland, förekommer trötthet och huvudvärk vid högt blodtryck. Men oftast, ger det inga symtom alls. Och det är därför, som det ofta upptäckts i förbifarten vid en hälsokontroll. Det är viktigt att upptäcka ett högt blodtryck, så tidigt som möjligt, då det ökar risken för stroke, demens, njursjukdom, hjärtinfarkt. 

Hypertoni är också en stark riskfaktor för ateroskleros, dvs åderförkalkning. Då har fett och kalk ansamlats i kärlväggarna, vilket gör blodkärlen stelare, och trängre. Detta gör att hjärtat måste arbeta hårdare, för att kunna pressa blodet genom kärlen. 

Behandling

När man väljer att läkemedelsbehandla ett högt blodtryck använder man sig framförallt av läkemedel ur dessa läkemedelsgrupper:

  • Kalciumantagonister
  • Diuretika
  • Betablockerare
  • ACE-hämmare
  • ARB-hämmare
  • Alfablockerare
  • Aldosteronantagonister

Livsstil

Det finns gott om vetenskapligt stöd för att livsstilsförändringar har goda effekter, det har dessutom inga biverkningar.

Källor / Läs mer 

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=127

https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/hypertoni-hogt-blodtryck/

Litteratur: Människans fysiologi (Olav Sand) 

https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl

https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hypertoni.html

Postapoplektisk epilepsi

Postapoplektisk epilepsi

Postapoplektisk epilepsi, innebär epileptiska anfall som uppträder efter en stroke, och är den vanligaste anledning till krampanfall hos äldre individer.

Bör alltid övervägas om en person med tidigare känd stroke åter drabbas av neurologiska symtom som motsvarar det tidigare drabbade området. Ca 5-10% av personer med tidigare stroke drabbas av postapoplektiska kramper. Detta innebär att det finns en stor risk för nya anfall, och motiverar därför ofta farmakologisk behandling. Men som regel ges inte antiepileptika efter första anfallet, för 50% får inga ytterligare anfall.

”Tidiga” och ”sena” anfall efter en stroke

Postapoplektiska anfall delas vanligen in i ”tidiga” är eller ”sena” anfall, där tidiga anfall sker direkt efter en stroke. Sena anfall är kramper som sker i efterförloppet och där efter.

Både tidiga och sena anfall är mer vanliga efter hjärnblödningar, än vid hjärninfarkter. Undantaget när patienten drabbats av en total anterior infarkt, då detta predisponerar för ännu högre risk än vid hjärnblödningar.

Risken att utveckla epilepsi efter en stroke

I en större studie från UK som följde 3310 nydiagnosticerade stroke-patienter fann de att 10-årsrisken för att drabbas av postapoplektisk epilepsi var 12,4 %1

I en mindre studie, som följde 481 patienter, utvecklade 4,4 % av patienterna epilepsi under en period av 6,3 år2.

En studie följde 1020 patienter, där 2-årsrisken var 8,2 %3.

Subarachnoidala blödningar är mindre vanliga än andra typer av stroke, och står således för en mindre proportion av av de som utvecklar postapoplektisk epilepsi. Däremot finns det en stor ökad risk att drabbas av postapoleptisk epilepsi efter en subarachnoidal blödning.

Symtom

Generaliserade kramper med medvetandeförlust eller partiella kramper (ryckningar i den förlamade sidan, beteendestörning). Det är mycket lätt att feltolka postapoplektiska kramper som TIA (transitorisk ischemisk attack) eller ny stroke.

Behandling

Läkemedelsbehandling syftar till att minska risken för anfall, och vanliga antiepileptiska preparat är Karbamazepin (Tegretol) eller Valproat.

Film om nervcellens anatomi och funktion

Källor / Läs mer:

https://www.researchgate.net/profile/Lilli_Kirkeskov/publication/19440642_Etiology_of_Seizures_in_the_Elderly/links/5a699abf0f7e9b2a828c9390/Etiology-of-Seizures-in-the-Elderly.pdf

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2017/08/epilepsi-och-stroke-nya-ron-om-diagnos-behandling-och-prognos/

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=139

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1756285616654423

1 – (Graham, N., Crichton, S., Koutroumanidis, M.,
Wolfe, C. and Rudd, A. (2013) Incidence and
associations of poststroke epilepsy: the prospective
south London stroke register. Stroke 44: 605–611).

2 – Bryndziar, T., Sedova, P., Kramer, N., Mandrekar,
J., Mikulik, R., Brown, R., Jr. et al. (2015) Seizures
following ischaemic stroke: frequency of occurrence
and impact on outcome in a long-term populationbased study. J Stroke Cerebrovasc Dis 25: 150–156.

3 – Jungehulsing, G., Heuschmann, P., Holtkamp,
M., Schwab, S. and Kolominsky-Rabas, P. (2013)
Incidence and predictors of post-stroke epilepsy. Acta
Neurol Scand 127: 427–430.

Amaurosis Fugax

Amaurosis Fugax är en kortvarig TIA som drabbat synnerven. Embolin härstammar oftast ifrån carotiskärlen (ateroskleros) men kan även komma ifrån hjärtat (FF) eller pga av en vasospam.

Symtom: Övergående ensidig synnedsättning/blindhet (varar från sekunder, minuter, till timmar).

Utredning: Ultraljud carotis, EKG, UKG.

Behandling: Behandla underliggande orsak. Ta blodtryck, auskultera hjärta + carotis, optimering av lipider, hjärt, kärl, blodsocker. Ställningstagande till Waran, ev. kirurgisk behandling. Ju mer utbredd carotisstenos desto större anledning till endartärektomi. Obehandlad finns en ökad risk för stroke.