Alzheimers sjukdom

I dag finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav cirka 100 000 har just Alzheimers sjukdom. Eftersom Alzheimers står för ca 60 – 70 % av alla demensfall, gör det också sjukdomen till den vanligaste formen av demens. Andra former av demens är vaskulär demens, Lewy body-demens & frontallobsdemens. Den största riskfaktorn för demenssjukdom är hög ålder. År 2050 beräknas så många som 250 000 personer i Sverige ha en demenssjukdom.

Vad händer i hjärnan vid Alzheimers?

Vid Alzheimers så sker det gradvis en degeneration av hjärnan – då nervceller förtvinar och dör i en onormal omfattning. Det sker framförallt i hjärnans hjäss- och tinninglober.

Titta på Infomed video om Alzheimers sjukdom

Beta-amyloida plack

Beta-amyloid är ett protein som förekommer i hjärnan hos oss alla. Man vet ännu inte idag exakt vad proteinets uppgift är. Men vid Alzheimers sjukdom så blir dessa proteinmolekyler ”felveckade”, och börjar klumpa ihop sig. Dessa kallas då för beta-amyloida plack, och är skadliga för nervcellerna.

Neurofibriller

Inuti nervcellen finns små trådar, som kallas för neurofibriller. Dessa neurofibriller behövs för nervcellens struktur, och bildas av proteinet tau. Vid Alzheimers så förändras dessa neurofibriller och konsekvensen av detta är att nervcellen förlorar sin förmåga att transportera näringsämnen.

Neurofibriller tillsammans med beta-amyloida plack gör att kontaktvägarna mellan nervceller upphör, och då kan inte nervimpulser ta sig fram. Successivt sprider sig detta i hjärnvävnaden.

Förlust av signalsubstanser

Som en konsekvens av att nervcellerna tappar sina förmågor så minskar också signalsubstansen acetylkolin. Bristen på acetylkolin bidrar till den drabbades sviktande kognitiva förmåga.

Symtom

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp. I början är det svårt att tidigt uppmärksamma och diagnosticera det som en demenssjukdom. Men allt eftersom, blir det svårt för den drabbade att planera och utföra vardagssysslor. Successivt blir minnet allt sämre. Efter en tid så försämras språkförmågan och tidsuppfattningen.

Att tolka sinnesintryck – och att över huvud taget förstå sin omgivning blir svårare, och svårare. Detta gör det svårt att läsa tidning, titta på TV och betala räkningar.

I slutfasen av Alzheimer har så mycket av hjärnvävnaden gått förlorad, att man har grava fysiska symtom där man behöver omfattande stöd och hjälp.

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers

Acetylkolinesterashämmare

Acetylkolinesterashämmare är en grupp läkemedel, vars huvudsakliga effekt är att hämma ett enzym som bryter ner signalsubstansen acetylkolin. Genom att hämma effekten av detta enzym så får man en ökad mängd acetylkolin, vilket kan minska symtom för den drabbade.

NMDA-receptorantagonister

NMDA-receptorantagonister (NMDA-hämmare) är en läkemedelsgrupp som är godkänd för Alzheimers sjukdom. Dessa läkemedel syftar till att minska de negativa effekterna vid förhöjda nivåer av signalsubstansen glutamat.

Saknas både botemedel och bromsmedicin

Både acetylkolinesterashämmare och NMDA-receptorantagonister kallas ibland felaktigt för ”bromsmediciner” – vilket är felaktigt. Dessa läkemedel bromsar inte sjukdomsförloppet, utan minskar endast symtomen som sjukdomen ger. Det saknas idag botemedel för Alzheimers.

Undvik läkemedel som minskar nivåer av acetylkolin

Eftersom Alzheimersjuka personer redan har låga nivåer av signalsubstansen acetylkolin, ska läkemedel som minskar acetylkolin undvikas. Läkemedel vars syfte är att minska acetylkolin kallas för antikolinerga läkemedel. Några läkemedel som har antikolinerg effekt:

  • Äldre antihistaminer
  • Neuroleptika (antipsykotika)
  • Tricykliska antidepressiva

Titta på Infomeds playlist innehållande filmer om Lewy Body-demens, vaskulär demens, frontallobsdemens och Alzheimers sjukdom.

Bemötande och god omvårdnad

Precis som vid de andra demenssjukdomarna så är bemötande och god omvårdnad mycket viktigt. Genom att bemöta demenssjuka på ett respektfullt och professionellt sätt kan man minska symtom såsom oro och rastlöshet. Personer som bor på ett demensboende ska mötas av kompetent personal som arbetar på ett personcentrerat arbetssätt, vilket innebär att man lägger stor vikt på personen (både hur hon är, och hur hon har varit i sitt liv tidigare) och inte all fokus på demensdiagnosen.

Källor / Läs mer 

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom

https://www.lundbeck.com/upload/se/files/pdf/Fakta%20om%20Alzheimerssjukdom.pdf

https://www.alzheimerfonden.se/demenssjukdom/alzheimers-sjukdom

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2020/03/alzheimers-sjukdom-diagnostik-och-behandling-i-dag-och-i-framtiden/

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom/Vad-hander-i-hjarnan

https://www.demenscentrum.se/Forskning/Artiklar/oligomerer

https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Lakemedel/Alzheimers-sjukdom

https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/demens.html