Acetylsalicylsyraintoxikation

Höga koncentrationer av acetylsalicylsyra i blodet hämmar andningscentrum vilket leder till ansamling av koldioxid i blodet (acidos). Hypertermi, dehydrering, koma, andningsstillestånd kan ses. Även blödning förekommer pga den minskade trombocytaggregationen.

Salicylism

Inträffar vid kronisk överdosering av salicylater. Karaktäriseras av illamående, kräkning, tinnitus, vertigo, nedsatt hörsel.

Reye’s syndrom

Mycket ovanlig komplikation som kan ses hos barn som behandlats med acetylsalicylsyra. Kännetecknas av hepatisk encefalopati med akut virussjukdom. Hög mortalitet (20-40%).

Behandling

Acetylsalicylsyra utsöndras renalt (via njurarna). Behandling syftar därför till att påskynda elimineringen, detta görs genom vätsketillförsel samt alkalisering av urinen. Tillförsel av alkaliska salter (te.x NaHCO3) gör blodet och framförallt urinen mer alkalisk. När pH i urinen stiger, ökar även koncentrationen av sura ämnen eftersom njurarna kommer att vilja jämna ut pH-skillnaderna. Det som händer är ett klassiskt fall s.k ”ion trapping” (jonfälla, syra-basfälla). När acetylsalicylsyran passerat över till njurtubulit kan det inte återabsorberas då det gått ifrån ojoniserad till joniserad form (laddade partiklar har svårare att passera över membran)

Livshotande förgiftning ses framförallt hos barn och vid suicidförsök.

Förmaksflimmer

Bakgrund: Hjärtat slår oregelbundet och snabbare, vid förmaksflimmer styr ej sinusknutan den elektriska aktiviteten, utan nu råder elektriskt kaos. Vanligaste takyarytmin (1-2% av befolkning har FF). Vanligare vid stigande ålder. Förmaksflimmer medför ökad risk för stroke och hjärtsvikt.

Orsak: Ischemisk hjärtsjukdom, hög ålder, klaffel, hjärtsvikt, diabetes, hypertoni, tyretoxikos, alkoholmissbruk, FF kan ibland utlösas av infektion, stress, läkemedel, tobak, kaffe, alkohol.

Paroxysmalt flimmer: Går över spontant. Varar någon minut, eller i flera dygn.
Persisterande flimmer: Behöver åtgärd i form av elkonvertering eller farmakologisk behandling för att återgå till sinusrytm. FF > 2 dygn kan ej elkonverteras utan förbehandling under flera veckor med blodförtunnande läkemedel.
Permanent flimmer: Konstant flimmer trots behandling.

Symtom: Kan vara asymtomatiskt. Yrsel, andnöd, palpitationer, svettningar, illamående, bröstsmärta, synkopering, trötthet.

Diagnos: På EKG ses ingen normal P-våg (vilket beror på att inte längre är sinusknutan som styr den elektriska aktiviteten). P-vågorna är ersatta av F-vågor (flimmervågor), men dessa kan ha så låg amplitud man finner endast en rak baslinje mellan kammarkomplexen (QRS). Eftersom överledningen är oregelbunden, ser man också en oregelbunden kammarfrekvens.

Behandling:
Tromboemboliprofylax: Waran, ASA, Pradaxa.
Frekvensreglering och symtomkontroll: Betablockerare, calciumblockerare, digoxin, ablation vid otillräcklig effekt av antiarytmisk behandling.
Behandling av riskfaktorer/andra tillstånd: Adekvat behandling av hypertoni, hjärtsvikt, hyperlipidemi.