Förmaksflimmer

Bakgrund: Hjärtat slår oregelbundet och snabbare, vid förmaksflimmer styr ej sinusknutan den elektriska aktiviteten, utan nu råder elektriskt kaos. Vanligaste takyarytmin (1-2% av befolkning har FF). Vanligare vid stigande ålder. Förmaksflimmer medför ökad risk för stroke och hjärtsvikt.

Orsak: Ischemisk hjärtsjukdom, hög ålder, klaffel, hjärtsvikt, diabetes, hypertoni, tyretoxikos, alkoholmissbruk, FF kan ibland utlösas av infektion, stress, läkemedel, tobak, kaffe, alkohol.

Paroxysmalt flimmer: Går över spontant. Varar någon minut, eller i flera dygn.
Persisterande flimmer: Behöver åtgärd i form av elkonvertering eller farmakologisk behandling för att återgå till sinusrytm. FF > 2 dygn kan ej elkonverteras utan förbehandling under flera veckor med blodförtunnande läkemedel.
Permanent flimmer: Konstant flimmer trots behandling.

Symtom: Kan vara asymtomatiskt. Yrsel, andnöd, palpitationer, svettningar, illamående, bröstsmärta, synkopering, trötthet.

Diagnos: På EKG ses ingen normal P-våg (vilket beror på att inte längre är sinusknutan som styr den elektriska aktiviteten). P-vågorna är ersatta av F-vågor (flimmervågor), men dessa kan ha så låg amplitud man finner endast en rak baslinje mellan kammarkomplexen (QRS). Eftersom överledningen är oregelbunden, ser man också en oregelbunden kammarfrekvens.

Behandling:
Tromboemboliprofylax: Waran, ASA, Pradaxa.
Frekvensreglering och symtomkontroll: Betablockerare, calciumblockerare, digoxin, ablation vid otillräcklig effekt av antiarytmisk behandling.
Behandling av riskfaktorer/andra tillstånd: Adekvat behandling av hypertoni, hjärtsvikt, hyperlipidemi.


1 tanke på “Förmaksflimmer”

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.