Erysipelas

Erysipelas = hudinfektion, ofta orsakad av att bakterier (oftast streptokocker) tränger in i skadad hudbarriär.

Symtom och kliniska fynd:
Oftast tydligt avgränsat område där man finner infektionstecken (svullnad, ömhet, rodnad, värmeökat), inte sällan i anslutning till ett sår, eksem.
Pat. blir ofta allmänpåverkad med feber och frossa, kan även förekomma illamående och kräkningar.

Venös insufficiens, eksem, bensår, lymfödem, hög ålder, nedsatt immunförsvar är några faktorer som ger en ökad risk att drabbas av erysipelas.

Utredning och differentialdiagnoser:
Erysipelas har ofta typisk symtombild och diagnos kan då lätt ställas. Kan krävas flebografi eller ultraljud för att utesluta DVT. Vid misstanke om nekrotiserande fasciit görs MRI.

Behandling:
Antibiotika mot infektion. Behandla bakomliggande riskfaktorer såsom ödematösa ben med kompression/högläge. Vid sår -> minska risken för recidiv genom att hjälpa sårläkning.

Nefrotiskt syndrom

Nefrotiskt syndrom kan orsakas av en rad sjukdomar, både njursjukdomar och systemsjukdomar. Oavsett bakomliggande orsak, är det dock förändringen i den glomerulära filtrationen som är grunden till det nefrotiska syndromet. Den glomerulära barriären påverkas negativt, och leder till ett läckage av albumin.

Nefrotiskt syndrom innebär kombinationen av följande:

  • Uttalad proteinuri (>3.5g/d)
  • Hypoalbuminemi (ju lägre S-albumin, desto svårare grad av nefrotiskt syndrom)
  • Ödem
  • Hyperlipidemi

Orsaker till nefrotiskt syndrom

  • Upprepade glomerulonefriter (renalt)
  • Diabetes
  • SLE
  • HIV
  • Amyloidos
  • Hepatit B + C
  • Malignitet
  • NSAID-preparat
  • Bifosfonater (farmakologiskt)
  • Tungmetaller (toxiskt).

Prognosen beror på bakomliggande orsak. Nefrotiskt syndrom hos barn orsakas ofta av minimal change disease. Bland äldre är orsaken ofta membranös glomerulonefrit.

Symtom och kliniska fynd

  • Skummande urin (pga stora proteinmängder)
  • Hypoalbuminemi
  • Ödem (både vatten- och natriumretention. Ögonlockssvullnad. Kan samla på sig >20L vätska!)
  • Hyperlipidemi (hyperkolesterolemi och hypertriglyceridemi som korrelerar det nefrotiska syndromets allvarlighetsgrad)
  • Tromboemboli (ökad risk, framförallt vid S-albumin <25g/L)
  • Ökad infektionsrisk
  • Hypertoni
  • Minskad diures (urinmängd)
  • Diarré
  • Pleuratransudat

Pleuratransudat är ett fynd vid nefrotiskt syndrom som uppstår när stora mängder protein har förlorats. Det osmotiska trycket i kärlen minskar, och mer vätska filtreras ut från bröstkorgsväggen och mindre resorberas via lungkapillärerna.

Utredning

För att ta reda på den bakomliggande orsaken tas flera prover, varav de vanligaste är

  • U-sticka
  • S-albumin
  • S-kreatinin
  • S-urea
  • S-kolesterol
  • S-triglycerider
  • Serologiska antikroppar.
  • Ev. njurbiopsi,
  • Ultraljud njurar
  • Njurfunktionsmätning.

Behandling

Behandlingen är beroende av vad som är den bakomliggande behandling. Nedan är exempel på symtomatisk behandling som förekommer.

  • Vid ödem: Loopdiuretika och saltrestriktion.
  • Vid proteinuri: ACE-hämmare, NSAID-preparat.
  • Vid hyperlipidemi: Statiner.
  • Vid tromboemboli/risk: Lågmolekylärt heparin eller Waran.
  • Vid infektion/risk: Aggressiv antibiotikabehandling.

Ödem

Ödem innebär närvaro av överflödig vätska i det interstitiella rummet.

Lokalt ödem

T.ex inflammationsreaktion, obstruktion av lymfkärl på grund av patologiska tillstånd (t.ex parasiter), venösa tromboser.

Generellt ödem

Innebär generellt ödem i hela kroppen. Kan bero på t.ex hjärtsvikt, leverproblem, rubbad elektrolytbalans, njurkomplikationer.

Varför får man ödem vid hjärtsjukdom

Vänsterkammarsvikt ger minskad kontraktionskraft → Leder till ett lågt arteriellt tryck → Minskad diures → Ökad blodvolym och ökat venöst återflöde → Hjärtat förmår inte pumpa ut den blodvolymen som kommer till det → Blodet stasas bakåt i lungvenerna → Ökat hydrostatiskt tryck och lungödem.

Varför får man ödem vid njursjukdom

Njursjukdom ger en störd elektrolytbalans och att stora serumproteiner (bl.a Albumin) kissas ut, vilket minskar det osmotiska trycket.

Varför får man ödem vid leversjukdom

Bl.a Albumin som är ett plasmaprotein bildas i levern. Vid nedsatt leverfunktion minskar Albuminhalten, vilket leder till ett minskat osmotiskt tryck.

Varför får man ödem vid inflammation

Inflammationen leder till en ökad permeabilitet i kapillärer (ökad CFC), vilket ger en ökning av det hydrostatiska trycket.

Andra orsaker kan vara tumörer, parasiter, kirurgiska ingrepp eller övrigt som påverkar det lymfatiska systemet. 

Hydrostatiskt tryck

Det tryck som pressar vätska ut från blodbanan. (Faktorer som påverkar är vätskevolym i blodbanan, blodtryck och capillary filtration coefficient (CFC)).

Osmotiskt tryck

Den kraft som verkar för att kvarhålla vätska i blodkärlen. Kraften beror på antalet makromolekyler som finns i blodbanan.