Blodtryck

Blodtryck

När blodet pumpas fram genom dina blodkärl, kommer det att utöva en kraft mot insidan av kärlväggarna. Det är denna kraft som kallas för blodtryck.

När man i vardagligt tal pratar om blodtryck, syftar vi på trycket i arteria brachialis (artären i överarmen). Men det är inte ovanligt att man mäter blodtrycket i andra artärer, såsom: (a. = artär).

  • a. carotis (halsen)
  • a. radialis (handleden)
  • a. femoralis (ljumsken)
  • a. dorsalis pedis (fotryggen)
  • a. tibialis posterior (insidan av foten)

Blodtrycket mäts i mmHg (millimeter kvicksilver) och anges i två värden. Ett övre värde, som kallas för systoliskt. Ett undre värde, som kallas för diastoliskt.

Ett blodtryck som har 120 mmHg i systoliskt värde, och 80 mmHg i diastoliskt värde, anges som 120/80.

Se Infomeds film om blodtryck

Systole

Systole, är den fas, när hjärtmuskeln kontraherar (drar ihop sig) och pressar ut blod ur kamrarna. När hjärtat kontraherar sig så pumpar den ut ungefär 70 ml blod när vi befinner oss i vila från vänster kammare, till kroppen via aortan. Mängden blod som pumpas ut kallas för slagvolym. Under ett hjärtslag så står systole för 1/4 av tiden.

Diastole

Diastole, är den fas när hjärtat återhämtar sig (vilofas). Denna fas kallas också för fyllnadsfasen, då kamrarna nu fylls med blod. Under ett hjärtslag så står diastole för 3/4 av tiden.

Lågt blodtryck (hypotoni)

Ett lågt blodtryck känner man ofta av själv, då man blir yr och svimfärdig. Även om det är obehagligt är ofta ofarligt.

Lågt blodtryck definieras oftast som blodtryck under 90/60 mmHg.

Högt blodtryck (hypertoni)

Till skillnad mot lågt blodtryck, ger ett högt blodtryck sällan några symtom, och är dessutom en riskfaktor för flera olika så kallade kardiovaskulära sjukdomar (hjärtinfarkt, stroke). Hypertoni kan även skada dina njurar.

Hypertoni definieras som systoliskt värde över 140 mmHg, eller diastoliskt värde över 90 mmHg.

Ett högt blodtryck kommer att nöta på blodkärlens innerväggar, med en risk att s.k ”plack” uppstår. Detta plack kan inflammeras och även spricka, och då kan en blodpropp bildas inuti blodkärlet. En blodpropp i hjärtat ger hjärtinfarkt. En blodpropp i hjärnan, ger en stroke.

Högt blodtryck kallas också för ”the silent killer”, då symtomen oftast är vaga eller obefintliga. En fjärdedel av Sveriges befolkning beräknas ha hypertoni.

Underliggande sjukdomar påverkar målvärde

Om man har underliggande sjukdomar såsom hjärtbesvär, njursjukdom eller diabetes vill att man att blodtrycket oftast ska ligga närmare 120/70 mmHg.

Hjärtminutvolym (cardiac output)

Ibland vill man mäta hjärtats funktion genom att beräkna den så kallade hjärtminutvolymen. Då multiplicerar man slagvolym (mängden blod som pumpas ut från vänster kammare vid ett hjärtslag) och hjärtfrekvens.

  • Hjärtminutvolym = slagvolym * hjärtfrekvens

Exempel: 75 ml blod pumpas ut från hjärtat vid varje hjärtslag. Hjärtfrekvensen under 1 minut är 70 slag.

75 * 70 = 5250 ml (= 5,25 L)

Hjärtminutvolym anges i liter, och är alltså i detta fallet 5,25 liter per minut.

Relaterade artiklar på Infomed.se

Källor / Läs mer

https://www.eatsmartmovemorenc.com/wp-content/uploads/2020/03/CCCPH_FactSheet_HighBloodPressure-0320pdf.pdf

https://academic.oup.com/eurheartj/article/39/24/2233/5035212

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6698244/

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2386

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=127

https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/lagt-blodtryck/

Huvudvärk

Huvudvärk är ett mycket vanligt symtom, och en klar majoritet söker inte läkarvård för detta. Här får du fakta kring huvudvärk, och lär dig skilja mellan ofarlig, och malign huvudvärk.

Anamnes

Debut
• Kom huvudvärken plötsligt, eller smygande?
Duration:
• Hur länge har patienten haft huvudvärk?
• Kort duration talar för akut åkomma.
• Kronisk huvudvärk som ändrat karaktär ska utredas som akut huvudvärk.
Utlösande faktorer:
• Stress? Emotionell oro?
• Migrän kan utlösas av hunger, sömnbrist, starkt flimrande ljus, menstrution, koffeinabstinens, chocklad, ost, rödvin, nitrithinnehållande varmkorv, glutamatinnehåller kinamat, alkohol. Vid Hortons huvudvärk kan en mycket litet mängd alkohol utlösa huvudvärk.
• Vid intrakraniell expansivitet kan hosta, nysning och krystning ge huvudvärk.
Lokalisering av smärta:
• Var sitter smärtan?
• Halvsidig huvudvärk vanligt vid migrän, och Hortons huvudvärk.
o Vid Hortons har patienten ofta stark värk bakom ögat.
• Diffus ”bandliknande” huvudvärk talar för spänningshuvudvärk.
Smärtkvalite:
• Migrän beskrivs ofta som pulserande.
• Spänningshuvudvärk är mer kontinuerlig.
• Neuralgier ger korta elektriska stötar eller hugg (kan komma hundratals gånger per dag).
Tidsförlopp:
• Värst på morgonen? Talar för intrakraniell expansivitet.
• Upprepade nattliga attacker vanligt vid Hortons huvudvärk.
• Långdragen, molande huvudvärk talar för spänningshuvudvärk.
• Tilltar huvudvärken under veckor talar det för intrakraniell expansvitet.
• Migrän ger mycket sällan huvudvärk > 2-3 dygn.
Associerade symtom
• Ljusskygghet inte ovanligt vid migrän och meningit

Symtom eller fynd som kan tyda på allvarlig sjukdom

• Plötslig debut/åskknallshuvudvärk, Inger misstanke om subarachnoidalblödning
• Mycket svåra smärtor
• Samtidig feber, särskilt om den är hög – Inger misstanke om meningit
• Vid samtidig kräkning och medvetandesänkt
• Om huvudvärken blir värre vid hosta, nysning eller krystning – Inger misstanke om förhöjt intrakraniellt tryck
• Om huvudvärken är värre på morgonen – Inger misstanke om intrakraniell expansivitet
• Om huvudvärken blivit värre under loppet av dagar/veckor, i synnerhet hos äldre personer
• Vid samtidiga fokalneurologiska fynd
• Nackstyvhet – Inger misstanke om meningitretning
• Ömmande tinningartärer – Inger misstanke om temporalisartrit
• Vid patologiska vitalparametrar

Huvudvärk och samtidig medvetandepåverkan

Ökar sannolikheten för att det finns en bakomliggande intrakraniell expansivitet eller infektion. Intrakraniell expansiv process innefattar blödning (hematom), tumör, primär tumör eller metastas, abscess. Finns det misstanke om förhöjt intrakraniellt tryck ska datortomografi göras innan lumbalpunktion (LP), eftersom en LP kan utlösa en s.k ”inklämning” om patienten har intrakraniell tryckstregring.

Huvudvärk tillsammans med fokala neurologiska symtom är alltid en varningssignal. T.ex. samtidig hemipares, olikstora pupiller, staspapill, asymmetrier såsom att patienten är svagare, eller har nedsatt känsel på enda kroppssidan.

Blodtryck skall alltid mätas på patient som klagar på huvudvärk.

• Vid hypertensiv encefalopati är hypertonin orsaken till det förhöjda trycket i skallen.
• Vid en hjärntumör ser man det omvända – att det intrakraniella trycket är orsak till hypertonin.

Subarachnoidalblödning

Livshotande tillstånd som debuterar mycket snabbt, patienten beskriver det ofta som en åskknall eller hästspark i huvudet. Blod från det spruckna aneurysmet leder till ett ökat tryck i det subarachnoidala rummet, det vätskefyllda utrymmet mellan de mjuka hjärnhinnorna pia mater och subarachnoidea.
Finns misstanke om subarachnoidalblödning trots normal datortomografi bör en lumbalpunktion göras. Lumbalpunktion är också en viktig undersökning vid meningit, meningoencefalit. OBS – blödning i subarachnoidalrummet kan också ge en meningitretning.

Meningit (hjärnhinneinflammation)

Bakteriell meningit (purulent) är mycket mer allvarlig än den virusorsakade. Subakut debut (timmar), och kan likna en subarachnoidalblödning, förutom att den startar långsammare. Vid meningit ses feber, huvudvärk, medvetandepåverkan, nackstyvhet och ibland epileptiska anfall. Diagnos ställs med lumbalpunktion, som bör göras akut, eftersom det är viktigt att skyndsamt administrera antibiotika.

Temporalisartrit

Temporalisartrit kännetecknas av huvudvärk, CRP-stegring, palpationsömhet över temporalisartärer, allmänt sjukdomskänsla. Samtidig PMR (Polymyalgia reumatica) ökar risken för temporalisartrit. Diagnos ställs efter biopsi. Temporalisartrit är en vaskulit-sjukdom och behandlas med kortison. Obehandlat kan det leda till trombosbildning som kan orsaka amaurosis fugax. Se infomed.nu/temporalisartrit.

Migrän

Kännetecknas av recidiverande attacker med halvsidig huvudvärk. Migrän debuterar ofta tidigt i livet.
Migrän med aura: Innan huvudvärken debuterar får patienten ofta ögonsymtom i form av flimmer, blixtrar, detta pga vasokonstriktion. Där efter vasodilatation som leder till huvudvärk. Vanligt med Illamående, kräkning, sjukdomskänsla. Patienten vill sova mörkt, svalt och stilla. (Till skillnad på patient med Hortons som ofta vankar runt och tar sig för huvudet)
Migrän utan aura: ”Endast” huvudvärk.
Utlösande faktorer kan vara hunger, sömnbrist, flimrande ljus, stress, viloperioder efter stres, menstruation, koffeinabstinens, choklad, ost, rödvin, nitrithinnehållande varmkorv, glutamatinnehållande kinamat, alkohol
Livsstilsfaktorer. ASA, koffein. Antiemetika. NSAID. Triptaner. Serotoninagonister. Profylax betablock, amitriptylin, antiepileptika.

Hortons huvudvärk

Kännetecknas av extrem huvudvärk och kallas ibland självmordshuvudvärk, eftersom patienten uttrycker att han/hon vill kasta sig ut genom fönstret. Hortons är vanligare hos män.
Behandling vid anfall: tripaner, 8-10 liter O2 på mask.
Profylaxbehandling (vid > 2 attacker per dygn): kalciumantagonist, prednisolon.

Migrän och spänningshuvudvärk (tensionshuvudvärk) är de vanligaste orsakerna till huvudvärk.

Andra orsaker till huvudvärk kan vara

• Feber (ger vasodilatation, som i sin tur ger huvudvärk)
• Akut glaukom
• Läkemedelsbiverkan
• Alkohol
• Droger
• Abstinens av kaffe
• Brytningsfel i ögat
• Bruxism
• Hydrocefalus
• Post-lumbalpunktionshuvudvärk
• Trigeminusneuralgi

Babinskis tåfenomen

Babinskis tåfenomen (plantar reflex) beskrevs 1899 av neurologen Joseph Jules Francois Felix Babinski. Det är numera ett standard att utföra testet i en neurologisk undersökning. Babinskis tåfenomen är enkel att uföra, kräver inga sofistikerade medicintekniska produkter.

Testet kräver inte heller att patienten gör något, så det går att utföra på någon som inte kan samarbeta.

Ett positivt Babinskis tåfenomen är normalt hos barn under ~2 år (pga outvecklat (ej myeliniserat) nervsystem). Undersökningen är inte tillförlitlig hos kraftigt berusade personer.

Anatomi och fysiologi

Babinskireflexen testar funktionen i den kortikospinala banan/ryggmärgen. Kortikospinala banan är en avgående fiberkanal som går från hjärnbarken, genom hjärnstammen och ryggmärgen. Nervtrådar från kortikospinala banan kommunicerar via synaps med motorneuron i ryggmärgen, som hjälper till att styra vår motoriska funktion.

Har det uppstått en skada någonstans på den kortikospinala banan uppstår ett positivt resultat på Babinskis tåfenomen.

Hur utförs Babinskis test?

Smärtstimulering av måttlig grad med ett föremål (nagel/penna) under foten. Föremålet dras från hälen upp till lilltån (lateralt) på en liggande patient.

Positiv Babinski

Ett positivt Babinskis leder till att stortån böjs uppåt (dorsiflexion) vid retning av fotsulan. Talar starkt för neurologisk skada.

Negativ Babinski

Tårna böjs nedåt (flexion), detta är ett normalt fynd. Ibland ges det ingen respons vid stimulering, och kallar för neutralt svar. Detta resultat utesluter inte någon form av patologi.

Källor / Läs mer

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK519009/

https://www.scielo.br/scielo.php?pid=S0004-282X2018001000716&script=sci_arttext


Tremor

Extrapyramidala symtom

Är i princip synonymt med parkinsonism. Parkinsons är just den sjukdom som orsakar extrapyramidala symtom i 70-80% av fallen.

Orsaker

Orsaken till extrapyramidala symtom (EPS) är en underfunktion av dopamin (signalsubstans). Vid Parkinsons beror det en degeneration av de dopaminproducerade cellerna i substantia nigra. Vid neuroleptikabehandling med EPS-biverkningar beror symtomen på en tillfällig blockad av dopaminreceptorer.

Andra, mindre vanliga, orsaker till att man får extra pyramidala symtom

  • Stroke
  • Tumörer
  • Skalltrauma
  • Lewy Body-demens
  • Encephalit.

Huvudsakliga extrapyramidala symtom

  • Tremor (darrningar/skakningar)
  • Rigiditet (hypertonus) (stelhet/muskelspänning)
  • Hypokinesi (rörelsehämmning)

Andra biverkningar vid neuroleptikabehandling, och symtom på EPS är

  • dystoni (ofrivilliga muskelsammandragningar)
  • akatisi (motorisk oro)
  • dyskinesi (ofrivilliga och osamordnade rörelser)
  • malignt neuroleptikasyndrom.
  • Amimi (nedsatt förmåga att göra ansiktsuttryck)
  • Ofrivilliga och rytmiska skakningar fram och tillbaka
  • Nedsatt förmåga att hålla balansen (obs fallrisk)

Behandling

EPS är ofta behandlingsbart. Vid neuroleptikabehandling kan man prova dosjustering, byte av preparat och/eller tillägg av mediciner som minskar biverkningar. Vid Parkinsons behandlar man med L-dopa/Levodopa som i kroppen omvandlas till dopamin. Även fysioterapi har god effekt och kan påverka livskvalitén positivt.

Ödem

Ödem innebär närvaro av överflödig vätska i det interstitiella rummet.

Lokalt ödem

T.ex inflammationsreaktion, obstruktion av lymfkärl på grund av patologiska tillstånd (t.ex parasiter), venösa tromboser.

Generellt ödem

Innebär generellt ödem i hela kroppen. Kan bero på t.ex hjärtsvikt, leverproblem, rubbad elektrolytbalans, njurkomplikationer.

Varför får man ödem vid hjärtsjukdom

Vänsterkammarsvikt ger minskad kontraktionskraft → Leder till ett lågt arteriellt tryck → Minskad diures → Ökad blodvolym och ökat venöst återflöde → Hjärtat förmår inte pumpa ut den blodvolymen som kommer till det → Blodet stasas bakåt i lungvenerna → Ökat hydrostatiskt tryck och lungödem.

Varför får man ödem vid njursjukdom

Njursjukdom ger en störd elektrolytbalans och att stora serumproteiner (bl.a Albumin) kissas ut, vilket minskar det osmotiska trycket.

Varför får man ödem vid leversjukdom

Bl.a Albumin som är ett plasmaprotein bildas i levern. Vid nedsatt leverfunktion minskar Albuminhalten, vilket leder till ett minskat osmotiskt tryck.

Varför får man ödem vid inflammation

Inflammationen leder till en ökad permeabilitet i kapillärer (ökad CFC), vilket ger en ökning av det hydrostatiska trycket.

Andra orsaker kan vara tumörer, parasiter, kirurgiska ingrepp eller övrigt som påverkar det lymfatiska systemet. 

Hydrostatiskt tryck

Det tryck som pressar vätska ut från blodbanan. (Faktorer som påverkar är vätskevolym i blodbanan, blodtryck och capillary filtration coefficient (CFC)).

Osmotiskt tryck

Den kraft som verkar för att kvarhålla vätska i blodkärlen. Kraften beror på antalet makromolekyler som finns i blodbanan.