Amyotrofisk lateralskleros

amyotrofisk lateralskleros

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en ovanlig s.k neurodegenerativ sjukdom, där motorneuronen i hjärnan av oklar anledning dör. Mellan 220 och 250 personer får diagnosen ALS varje år i Sverige. ALS förekommer över hela världen. Amyotrofisk lateralskleros finns i olika former. Men alla former kännetecknas av att motorneuronen dör. 6-9 personer per 100.000 invånare har ALS. … Läs mer Amyotrofisk lateralskleros

Clostridioides difficile

clostridioides difficile

Clostridioides difficile (f.d Clostridium difficile, namnbyte 2016) är en sporbildande bakterie som kan förekomma i tarmfloran hos både friska vuxna och barn. I samband med antibiotikabehandling så riskerar man att undertrycka den normala tarmfloran, för att då istället ”bana väg” för andra bakterier som då koloniserar tarmen. Hos nyligen antibiotikabehandling individer har 10 – 25 … Läs mer Clostridioides difficile

Postapoplektisk epilepsi

Postapoplektisk epilepsi

Postapoplektisk epilepsi, innebär epileptiska anfall som uppträder efter en stroke, och är den vanligaste anledning till krampanfall hos äldre individer. Bör alltid övervägas om en person med tidigare känd stroke åter drabbas av neurologiska symtom som motsvarar det tidigare drabbade området. Ca 5-10% av personer med tidigare stroke drabbas av postapoplektiska kramper. Detta innebär att … Läs mer Postapoplektisk epilepsi

Ketotisk hypoglykemi

Hypoglykemi

Ketotisk hypoglykemi är vanligast hos barn, i åldersgruppen 1,5 – 5 år. Episoder av hypoglykemi kommer inte sällan efter en längre fasta, t.ex ätit dåligt på kvällen, och barnet drabbas då av hypoglykemi på morgonen. Barnet ”växer ifrån” hypoglykemin vanligt i 8-9 års ålder, och tillståndet är mycket ovanligt hos äldre barn och vuxna. Idiopatisk … Läs mer Ketotisk hypoglykemi

Diabetes Insipidus

diabetes insipidus

Diabetes insipidus är en ovanlig endokrinologisk sjukdom och orsakas av en störning i antingen centrala nervsystemet (central diabetes insipidus), eller i njurarna (nefrogren diabetes insipidus). Oavsett bakomliggande orsak så ger sjukdomen onormalt ökade urinmängder, mellan 3 och 20 liter per dygn. I hypotalamus, i hjärnan, produceras antidiuretiskt hormon (ADH), som också kallas vasopressin. När hypotalamus … Läs mer Diabetes Insipidus

Vad är en cytokinstorm?

Receptor

Cytokinstorm är en slags hyperinflammation, och leder inte sällan till multiorgansvikt med dödligt utfall. Det är därför viktigt att snabbt bryta inflammationsprocessen. När immunförsvaret blir överstimulerat (dysregulerat) – som vid en cytokinstorm – kan det leda till bl.a. multiorgansvikt, liknande vid bakterieorsakad sepsis. Detta ovanliga men mycket allvarliga medicinska tillstånd har blivit högaktuellt med anledning … Läs mer Vad är en cytokinstorm?

Vad är antikroppar?

Immunoglobulin E

Antikroppar kallas också för immunoglobuliner, och är onekligen en viktig frontlinje som ingår i människans krig mot främmande mikroorganismer, oavsett om det rör sig om virus, bakterier eller parasiter. Antikroppar bildas av B-lymfocyter (även kallade B-celler) och utsöndras till cirkulationen där de sedan binder till ämnen som är främmande för kroppen, dessa kallas för antigener. … Läs mer Vad är antikroppar?

Medicinska myter

Man ska dricka minst åtta glas vatten om dagen En vanlig myt, som man med jämna mellanrum hör någon uttala. En rekommendation från 1945 löd att ”en lämplig mängd vatten för vuxna kan vara 2,5 liter dagligen. En vanlig standard för olika personer är 1 milliliter för varje matkalori. Det mesta av denna mängd vatten … Läs mer Medicinska myter

Delirium tremens

Delirium tremens

Delirium tremens är en allvarlig komplikation till ett omfattande alkoholkonsumtion, med en dödlighet på 5 %. Hos personer med svårt alkoholmissbruk kan delirium tremens framträda efter ~2-3 dagar efter det att alkoholen lämnat kroppen. Alkoholabstinens kräver ofta behandling inom slutenvård och syftar till att förebygga delirium tremens, abstinenskramper och Wernicke-Korsakoff-syndrom (tiamin-brist). Symtom vid delirium tremens … Läs mer Delirium tremens

Lewy Body-demens

Kallas också för Lewykroppsdemens och upptäcktes på 80-talet när forskare hittade proteinansamlingar i nervcellerna i obducerade hjärnor från patienter med demens. Man tror att dessa proteinansamlingar påverkar signalsubstanserna acetylkolin och dopamin och får en signalstörande effekt. Dessa ”Lewykroppar” förekommer även hos Parkinson-patienter, men det nya var att dessa proteinansamlingar sågs i hjärnbarken och hjärnstammen. Sjukdomen Lewy Body-demens kännetecknas … Läs mer Lewy Body-demens